H&M:s svar om dumpade kläderna: Tufft att läsa
Publicerad 2023-06-14
Nu bryter H&M tystnaden om kläderna som dumpas i fattiga länder.
Modejätten uppger att Aftonbladets granskning har varit ”tuff läsning” – och att man på flera sätt följer upp uppgifterna.
– Det här belyser en av de absolut största utmaningarna för textilindustrin. Vi har inte cirkulära system i dag, säger Cecilia Strömblad Brännsten, chef för resursanvändning och cirkularitet.
Aftonbladet har den senaste veckan vid upprepade tillfällen sökt H&M för en intervju om varför modekedjan skickar använda kläder till länder där de riskerar att dumpas eller brännas okontrollerat.
Klädjätten valde till en början att bara lämna en kortfattad skriftlig kommentar. Men under tisdagen ändrade man sig.
– Det här är en väldigt viktig fråga för oss och vi tar uppgifterna i er granskning på väldigt stort allvar, säger Cecilia Strömblad Brännsten, chef för resursanvändning och cirkularitet, som vi möter på modejättens huvudkontor mitt i Stockholm.
Hur pass bra koll har ni på vad som händer med kläderna, efter det att de lämnat era butiker?
– Det är jätteviktigt för oss att säkra upp hela vår värdekedja. Vi har tydliga avtal och en nolltolerans mot att kläder ska hamna på soptippar.
På er hemsida stod det fram till i förra veckan att kläderna tas om hand av hållbarhetsinitiativet I:Collect. Först efter våra frågor stängdes sidan ner.
– Det var vår tidigare partner för klädinsamlingen, i början av 2023 så bytte vi partner till Remondis (reds.anm tysk avfalls- och återvinningskoncern). Vi borde absolut ha uppdaterat hemsidan mycket tidigare, så det är ett misstag.
I Aftonbladets granskning har H&M:s kläder skickats till länder där de riskerar att dumpas eller brännas okontrollerat. Enligt Cecilia Strömblad Brännsten har H&M ingen policy för till vilka länder kläderna får skickas. Avtalet med Remondis reglerar i stället att textilierna ska sorteras efter bästa användningsområde.
– I första hand ska de återanvändas. Och kan man inte det så ska de återvinnas, säger Cecilia Strömblad Brännsten.
Men är det okej att kläder säljs till ett land som Ghana?
– I vårt avtal så är det jätteviktigt att kläderna har en efterfrågan i de länder de säljs till.
Så det är okej?
– Ja, men det är jätteviktigt att de då återanvänds. Och att deras (Remondis) partner i sin tur har koll på vad som händer med kläderna när de hamnar där, säger Cecilia Strömblad Brännsten.
Upplever ni att de har det?
– Det är en fråga som vi undersöker nu.
Slutköparna av era kläder, de tusentals säljarna på marknaden i Accra, köper in kläder i balar som har packats i Europa. De vittnar om att alla balar, från alla leverantörer, innehåller sådant som måste kastas. Det här är något även organisationer på plats och lokala myndigheter kan vittna om. Det finns inte några balar utan avfall.
– Vi behöver tydligare lagstiftning och starkare regler för att man inte ska kunna skicka avfall till länder där det inte finns återvinningssystem.
Det ni kommunicerar på er hemsida är att ni ska leda omställningen. Varför går inte H&M före?
– Vi ställer ju krav. Bara det som är återanvändningsbart kan säljas för återanvändning.
Ghana är ett land som tar emot upp till 15 miljoner second hand-plagg i veckan. Även hela kläder kastas, eftersom det inte finns efterfrågan. Man vädjar till omvärlden att skicka mindre. Hur ser du på det?
– Det belyser en av de absolut största utmaningarna för textilindustrin. Vi har inte cirkulära system i dag, varken här eller i Afrika. Och det är därför vi måste jobba superhårt för att stärka lagstiftning så att man inte kan skeppa oanvändbara saker till Afrika.
H&M är ett av de vanligaste plaggen som dumpas i Ghana. Ett sätt att gå före är att ni själva betalar er del sopphanteringen på plats.
– Vi är för ett producentansvar (reds.anm EU-förslag om att tillverkare ska betala avfallskostnaden).
Men varför går ni inte före?
– Ja, men det är ju absolut en del av lösningen att göra det. Det är självklart en av de möjligheter som vi kollar på.
Er grundare Stefan Persson, världens 110:e rikaste man, har i dag en förmögenhet på 163 miljarder. Samtidigt har fiskarna i Ghana förlorat sitt levebröd på grund av era och andras plagg. Är det rimligt?
– Nej, men jag håller helt med. Det är ett jättestort problem.
Har du själv varit på plats i Ghana?
– Jag har inte varit i Ghana.
Har någon annan i H&M ledning varit det?
– Det vet jag inte. (reds.anm H&M:s presstjänst kommer senare uppge att leverantören Remondis har varit i Ghana). Men vi är på plats i Indien, till exempel, där vi också har produktionskontor och där vi jobbar.
Till just Indien kommer ett av era plagg i vår undersökning. Det hamnade i en stad där runt tusentals kvinnor och barn skär sönder kläder för hand för att göra en tråd man väver enkla filtar av. Är det hållbart?
– Nej, det är inte hållbart. Om man följer våra avtal så är det återanvändningsbara produkter som ska hamna i Indien. De ska inte skäras sönder.
Det tillverkas 100 miljarder plagg om året i världen. Allt fler forskare menar att den siffran inte är rimlig eller uthållig. Hur ser ni på det?
– Jag tror att cirkularitet är en viktig del av lösningen för hur vi ska kunna bli mer resurseffektiva och minska vår resursberoende.
Men fungerar det att tillverka 100 miljarder plagg om året?
– I en cirkulär ekonomi så tillverkar man ju inte bara nya plagg utan kan också cirkulera använda plagg genom second hand och att hyra och reparera. Och har vi det i en större skala så behöver vi inte producera nytt i samma utsträckning, säger Cecilia Strömblad Brännsten.
Samtidigt pratar ni själva om att fördubbla er volym till 2030.
– Vi pratar om omsättningen och inte volymerna. Det ska vi göra på ett hållbart sätt, samtidigt som vi minskar våra klimatutsläpp och vår resursanvändning.
De tio plaggen vi köpte färdades ett och ett halvt varv runt jorden tillsammans. Är det rimligt?
– Vi har ju textilinsamlingen på många marknader och vi jobbar med en partner som sorterar i Tyskland. Sedan är ju marknaden för använda textilier global.
Hur har du själv reagerat på uppgifterna i granskningen?
– Det har varit tufft att läsa, men jag tycker också att det ger en tydlig bild av de stora utmaningar som branschen står inför.
Vad kommer att hända nu?
– Vi jobbar ju såklart med att följa upp de här uppgifterna och det finns många ”actions” som vi kommer att ta. Både kopplat till uppföljning, spårbarhet, transparens och att påverka lagstiftning.
Cecilia Strömblad Brännsten ber slutligen om att få rikta sig direkt till Aftonbladets läsare och modekedjans kunder:
– Jag vill säga att man ska kunna känna sig fortsatt trygg med att man kan lämna in kläder till H&M även framåt. Vi har tydliga krav och avtal om att kläderna ska återanvändas och återvinnas på bästa sätt.