”Jag har blivit traumatiserad”

Publicerad 2012-06-20

OSLO. De anhöriga hade berättat om sorgs att mista ett barn och en fru.

Psykologer hade gått igenom de psykiska skador som 22 juli orsakat.

Då bad Breivik om ordet.

– Det är en traumatisk upplevelse att bevittna hur ens etniska kultur och religion fråntas en, utan att man får göra något åt det.

Tor Østbø förlorade sin fru Tove Åshill Knutsen i sprängningen av regerinskvarteret.

Kirsten Vesterhus sin son Håvard Vederhus, på Utøya.

På nytt känslor i rättssalen

Deras vittnesmål i dag förde in känslor i sal 250 igen som legat begravda och glömda under några veckor då det mest handlat om Anders Behring Breiviks tillräknelighet.

Kirsten Vesterhus berättade om det sista sms:et från sonen, på kvällen den 22 juli."De skjuter här", löd det.

Hon berättade om en tung vardag, om sorg och saknad.

– Jag vaknar upp varje morgon och Håvard är borta. Och han blev skjuten. Skjuten!

Kände hat till en början

Tor Østbø kunde inte hålla tårarna borta när han beskrev sin hustru som en färgstark och levande människa, alltid glad.

– I början kände jag hat och ilska. Jag önskar han kunde brännas långsamt i helvetet. Det är inget jag är stolt över att säga, sa han i vittnesbåset och tittade rakt på Breivik.

Efter dem redogjorde Are Holen, professor vid institutet för neuromedicin och Dagfinn Winje, specialist i klinisk psykologi för de psykiska skador som drabbat de som överlevde den 22 juli och de som förlorade någon då.

Sylten påminner om blod

Om posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression.

Om sorg som kommer att ta lång tid att komma över.

– Många av de överlevande och anhöriga kämpar med känslan av meningslöshet, sa de.

Dagfinn Winje gav som exempel på en känsla efter ett trauma.

– När jordgubbssylt inte längre är det bästa du vet för det påminner dig om blod.

Breivik fick ordet

När den känslosamma dagen i rätten var slut bad Breivik om att få ge en kommentar.

Han inledde med att säga:

– När vi hade två av Norges främsta experter i vittnesbåset var det synd att de inte nämnde något om den traumatiska upplevelse som det är att bevittna hur ens etniska kultur och religion fråntas en, utan att man får göra något åt det.

– Hur traumatiserande det är att se sina systrar våldtas av muslimer, ens bröder nedslagna.

”Handlar om Norges framtid”

Många i salen suckade högt åt det han sa. Men han fortsatte.

– Den här saken (rättssaken) handlar om Norge och Europas framtid. Om den traumatiska upplevelse det är att bli stämplad som högerextremist. De trauman som uppstår efter att högerorienterade under en lång tid trakasserats. Hur många har tagit livet av sig i Norge på grund av detta? Kanske 10, 100.

I morgon fortsätter rättegången.

Då ska åklagarna hålla sin slutplädering.