Strid om köldrekord - 50 år senare

Publicerad 2016-02-02

SMHI firar jubileum i år. 1966, för 50 år sedan, sattes svenskt köldrekord i Vuoggatjålme, i Lappland. Men alla är inte eniga.

– Det är mätningen i Malgovik som gäller, inget annat, säger Vilhelminas kommunfullmäktigeordförande Karl Gustav Abramsson.

Enligt SMHI var det en ”extremt kall luftmassa” som täckte landet och i norra Sverige blev det riktigt kallt. Den 2 februari, i Vuoggatjålme, i mellersta Lappland, uppmättes -52,6 °C och nästan lika kallt ett par dagar senare, -52,1 °C, på SMHI:s väderstation.

Enligt SMHI är detta de enda accepterade noteringarna under 50 minusgrader vid en officiell väderstation. Men man är inte utan konkurrens om rekordet.

I Malgovik protesterar man

I Malgovik, i december 1941, gjordes en mätning av två lärare vid Malgoviks folkhögskola som skickades in till SMHI. Temperaturen som uppmättes, och som godkändes av SMHI, var -53 °C.

Karl Gustav Abramsson (S), kommunfullmäktigeordförande i Vilhelmina kommun säger att rekordet från Malgovik är väl vedertaget i kommunen.

– Man kan fråga vem som helst, i alla fall de som är över 30 år, säger han. Alla känner till att det är Malgovik som har köldrekordet.

Han berättar att det finns en stor skylt på väg in i Malgovik som berättar om köldrekordet.

Så i Vilhelmina kommun är det inget snack om vilket rekord som gäller?

– Nej. Det var ju bland annat en slöjdlärare på skolan där som gjorde mätningen och även om den är inofficiell så är den respekterad här. Naturligtvis är det mätningen i Malgovik som är köldrekordet. Inget annat.

”Måste skilja på äpplen och päron”

Men Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI, berättar att mätningen i Malgovik numera endast ses som en ”kommentar till köldrekordet från den officiella väderstationen i Vuoggatjålme.”

– Det är väldigt dåligt dokumenterat exakt hur och var mätningen i Malgovik gjordes, säger han. Vi hade nog inte godkänt den mätningen idag. Men man gjorde så på 40-talet.

Kan man veta exakt var och när det varit kallast i Sverige?

– Vi har ju inte stationer överallt. Och det kan ju självklart vara så att det är värre någonstans där vi inte är och mäter. Men vi måste skilja på äpplen och päron.