Trio får dela på fysikpriset

"De röjde hemligheter hos exotisk materia"

helskärm

Årets Nobelpris i fysik delas och går till britterna David J. Thouless, F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz.

De tilldelas priset för "för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser".

– När jag började jobba på detta under sent 80-tal förstod jag inte att det skulle kunna användas, säger Haldane.

Årets Nobelpris i fysik går till britterna David J. Thouless, F. Duncan M Haldane och J. Michael Kosterlitz.

Pristagarna har studerat supraledare, supravätskor och tunna magnetiska filmer och tilldelas priset för "för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser" enligt Kungliga Vetenskapsakademin.

Enligt motiveringen har pristagarna "öppnat portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd".

"Deras pionjärarbeten har lett till att jakten på nya exotiska materialfaser nu pågår för fullt. Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik", skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

"Upptäckte topologiska faser"

Topologi är en gren av matematiken som beskriver egenskaper som förändras bara stegvis. Under tillkännagivandet försökte professor Thors Hans Hanssons göra pristagarnas forskning mer begriplig med hjälp av tre konditorivaror – en kanelbulle, en bagel och en kringla. Nationalencyklopedin beskriver dock topologi såhär:

"Studiet av geometriska objekt där hänsyn endast tas till form och inte avstånd."

Med den moderna topologin som verktyg kunde årets pristagare förbluffa experterna då de med avancerade matematiska metoder förklarat flera märkliga fenomen hos ovanliga materiefaser eller materialtillstånd.

Samtliga i trion är britter. 65-årige Haldane är fysikprofessor vid Princeton University i USA. 82-årige David J. Thouless är professor vid universitetet i Washington i USA och 73-årige J. Michael Kosterlitz är professor vid Brown University, Providence, i USA.

"Ska ta några öl"

– Jag var precis som alla andra mycket överraskad. Jag blev väldigt förvånad och väldigt tacksam då jag aldrig trodde att detta skulle få praktisk betydelse, säger Duncan Haldane om känslan av att få priset.

J Michael Kosterlitz, sitter i ett parkeringshus i Finland när Vetenskapsradion når honom.

– Jag ska gå och fira, jag ska ta några öl och helt enkelt låta det här sjunka in, säger en överraskad och lycklig Kosterlitz.

Prissumma är på 8 miljoner svenska kronor, med ena hälften till David Thouless och andra hälften till Duncan Haldane och Michael Kosterlitz.

Delat pris även 2015

Två fysikprofessorer fick förra året dela på priset, Takaaki Kajita från Japan och Arthur B McDonald från Kanada. De båda har forskat kring de gåtfulla partiklar som kallas neutriner. Kajita och McDonald har visa att neutrinerna kan ändra skepnad, vilket betyder att de måste ha en massa. Detta är något som vänt upp och ner på hela partikelfysiken, och som av Nobelkommittén för fysik beskrevs som epokgörande.

Totalt har fyra svenskar genom tiderna förärats med Nobelpris i fysik.

Sist i raden var svensken Kai Siegbahn, som 1981 fick priset för sin metod att med hög upplösning analysera energin hos elektroner.

TT