Statsvetare: De har bäddat för en dålig start

Tidöpartierna backar i SCB:s partisympatiundersökning. Inget ovanligt, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Men samtidigt har de sig själva att skylla, anser han.

Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare på Göteborgs universitet, tror att väljarna förväntade sig ett snabbare resultat från regeringens politik än vad de har sett.

– Den dåliga starten har regeringen bäddat för själva. Väljarna upplever att det gjordes en massa löften inför valet som det dröjde med att infrias. Man gjorde sig själv en otjänst.

”Typiskt fall”

Ekengren Oscarsson pratar om det historiska snittet, som innebär att regeringar brukar ligga på 90–95 procent av stödet de hade under valet.

– Det här är ett typiskt fall av regeringsslitage, det är väldigt få regeringar som lyckas ta sig över det och som ökar under en mandatperiod.

Möjligtvis kan man se en ”hängmatteeffekt” under en mandatperiod, och att den sittande regeringens stöd återhämtar sig något under det sista året.

– Men de flesta når inte tillbaka igen. Att fatta beslut och att ta ansvar är inte bra för opinionssiffrorna.

Inte oväntat

Marie Demker, statsvetare på Göteborgs universitet, tror att regeringspartierna och SD ändå drar en lättnadens suck för att opinionssiffrorna inte är sämre.

– Med tanke på debatten under vintern skulle jag säga att de har kommit undan med blotta förskräckelsen.

Att KD och L går tillbaka är inte alls oväntat, menar hon, eftersom de fick stödröster från M under valet. Att SD backar så mycket som det gör, med 2,5 procent, är svårare att spekulera kring, säger Demker.

– Man har ju sett att Jimmie Åkesson som person är den som har störst betydelse för väljarna, han är i princip synonym med partiet. I och med att man är med i regeringsunderlaget så exponeras fler SD:are. Det blir en bredare palett och Åkesson blir mindre synlig. Kanske är det förklaringen, men det är för tidigt att säga något om än.

– Teoretiskt vet vi att den typen av partier kan få en roll att vara regeringsparti och opposition samtidigt. Det kan fara iväg och vara gynnsamt för dem, det har vi sett för till exempel Fremskrittspartiet i Norge.

Liten betydelse

Men väljarundersökningen får knappast någon betydelse för politiken, tror Demker.

– Det är alldeles för tidigt in i mandatperioden. För alla partier blir den här undersökningen lite av en sådan som man kan checka av och sedan gå vidare. De kommer få frågor om detta men jag tror att de är försiktiga, det kan skifta snabbt.

Inte heller Ekengren Oscarsson tror att väljarundersökningen har särskilt stor betydelse i det här skedet, även om det säger något om väljarnas betyg på regeringen.

– Om väljarna vänder regeringen ryggen under mandatperioden så är det en indikation på att de inte gillar deras politik. 1,5 procent har gått från S till M, den strömningen är intressant. Det är möjligt att det har att göra med att man inte är nöjd med inriktningen på politiken.

Hämmande effekt

Trots att S får bättre siffror än på länge, 38,6 procent, tror Henrik Ekengren Oscarsson att siffrorna kan ha en negativ effekt för dem.

– Har man för bra opinionssiffror kan det vara hämmande. Partier kan göra ny politik och förändra, man blir kanske lite rädd att ändra något när man har bra siffror.

Samtidigt påpekar han att en stor förklaring till väljartappet kan vara det ekonomiska läget, som inte är gynnande för de sittande regeringspartierna.

– De måste se till att aktiebolaget Sverige fungerar. Om inflationen vänder i höst är det mycket enklare för regeringen att bygga stöd.