Varmt väder – då slutade reaktorn plötsligt fungera

Ur kärnkraftverkets ena kyltorn kommer tjock, vit rök. Ur det andra kommer ingenting. Reaktorn är avstängd för underhåll av rost.

En het sommar slog ut kylsystemet på den andra reaktorn.

Frankrike är ett exempel på att inte ens kärnkraften längre är riktigt pålitlig.

GOLFECH, FRANKRIKE. Kyltornen är de högsta i Frankrike, 190 meter. På långt håll, när vi kör in mot staden, ser det ut som de står bredvid varandra. Men när vi kommer nära den jättelika anläggningen visar de sig stå minst 500 meter isär.

Mellan dem ligger två reaktor­byggnader med rundade cement­tak och vars ett smalt, låg torn bredvid sig.

Precis intill flyter floden Garonne stilla förbi. Floden används till kärnkraft­verkets kyl­anläggning. Men i somras var vattnet över 30 grader varmt. Mer än två grader över den maxtillåtna gränsen på 28 grader.

Följden blev att den ena av reaktorerna var tvungen att kraftigt minska sin energiproduktion. Från 1,3 gigawatt till 300 megawatt.

I praktiken var hela kärnkraft­verket nästan av­stängt eftersom den andra av de två reaktorerna var avställd för underhåll.

Detta samtidigt som Frankrike upplevde en av sina varmaste somrar i mannaminne. I storstaden Toulouse en timmes bilresa österut uppmättes 40 grader dag efter dag under en period. Luft­konditioneringen gick för högtryck hemma hos invånarna samtidigt som kärnkraftverket i Golfech inte levererade nästan någon ström.

– Sommarens händelser är ett bevis på att kärn­kraften inte är så pålitlig och planerbar som alla vill hävda, säger miljöaktivisten Renet Douvenat när vi träffas på ett fik i Toulouse.

– Just nu står ungefär hälften av Frankrikes kärn­kraftverk stilla. Skälet är att man under covid­pandemin sköt upp allt under­håll. Nu har man upptäckt en rad brister som är resultat av efter­satt underhåll.

Douvenat har förberett sig för intervjun genom att skriva ner ett antal punkter i ett block som ligger vid sidan av den minsta kaffekopp jag sett.

En av punkterna är att det framför­allt handlar om rost­problem i kärn­kraft­verken som är besvärliga att åtgärda.

– I början av sommaren hävdade regeringen att kärn­kraft­verken bara skulle vara avställda i fyra månader, säger Douvenat. Nu visar sig reparationerna ta betydligt längre tid än så. Minimum sex månader. Det innebär att många av reaktorerna inte kommer att vara i drift under vintern när de behövs som allra mest.

PLUS: Expertens el-varning: ”Då kommer smällen”

Istället tvingas Frankrike att importera dyr el från utlandet. Landet som fram till i våras var Europas största exportör av el. En roll som Sverige nu stundtals tagit över.

Som grön politiker är han inte särskilt förtjust i kärn­kraft över­huvud­taget och nu har han och andra kärn­kraft­motståndare fått nya, starka argument till varför Frankrike borde satsa mycket mer på att bygga ut förnybara energi­källor istället för att som president Macron har bestämt satsa på att bygga sex nya kärnkraftverk plus en antal mindre reaktorer så kallade SMR:s.

Frankrike är det land i Europa som satsat mest på kärnkraft. Man har ett 70-tal reaktorer som är spridda över hela landet.

Men de flesta av dem byggdes på 1980- och 1990-talen. De börjar bli gamla och kräver allt större underhåll för att fortsatt gå att hålla i drift.

– Att bygga nya reaktorer kommer att ta minst tio år, kanske 20, hävdar Douvenat och bockar för ännu en punkt på sin lista.

– Så lång tid har vi inte. Om tio år kan vi inte släppa ut mer koldioxid om vi ska klara klimat­målen. Det enda som kan rädda oss är en kraftig utbyggnad av sol- och vindkraft och en utveckling av batteritekniken.

I dag har Frankrike bara en vindpark till havs. Den har precis invigts och kommer upp i full kapacitet först efter årsskiftet. I övrigt är vind­kraften dåligt utbyggd jämfört med exempelvis Tyskland och Sverige.

Vi kör långa sträckor i södra Frankrike men ser väldigt få vindkraft­verk jämfört med när vi besökte Tyskland förra veckan.

Skälet Douvenat anger är att alla partier till höger i fransk politik helt vill stoppa vindkraft­utbyggnaden eftersom den anses förfula landskapet.

När vi pratar lite mer visar det sig att även miljö­aktivisten är tveksam till vindkraft men av ett annat skäl.

– Vindkraften dödar väldigt många fåglar och är ett hot mot fågelarter, menar han. Därför tycker jag solkraft är en bättre lösning.

Douvenat citerar ett antal scenarier som gjorts av miljögruppen Negawatt som hävdar att Frankrike kan klara sig helt utan kärnkraft om tio år om man bygger ut sol- och vindkraft rejält och samtidigt satsar på energi­effektivisering och energi­sparande.

– Vi måste ändra vårt sätt att leva och konsumera, säger han.

Men frågan är hur realistiska dessa beräkningar är. I dag står kärn­kraften för 70 procent av Frankrikes elproduktion. Sol- och vindkraft tillsammans kommer inte ens upp i tio procent.

– Vi är det enda land i Västeuropa som inte upp­fyllt våra löften i Paris-avtalet om satsningar på fossilfri energi, hävdar Douvenat.

Men vanliga fransmän verkar lyssna mer till president Macron än till miljörörelsen. De gröna tappade stort i valet tidigare i år trots att klimat­frågan är så het.

De invånare vi talar med i det lilla samhället Golfech som ligger intill kärn­kraft­verket ser kärn­kraften som en mycket till­förlitlig energi­källa.

Pierre Derycke, 42, sitter på ute­serveringen med en kopp kaffe och en skruvdragare som han fått låna av innehavaren.

– Jag föredrar kärnkraft framför förnybara energi­källor, säger han med solglas­ögonen ned­stuckna innanför den beigea tröjan.

– Den skapar många arbetstillfällen och gör att vi slipper lita till import av energi från andra länder. Sol- och vindkraft är inte alls lika pålitlig.

Någon reaktorolycka är han inte orolig för.

– Vi som bor här har fått jodtabletter att ta om det mot förmodan skulle bli ett utsläpp. Blir det en olycka á la Tjernobyl spelar det ingen roll om jag som nu bor två kilometer från kärnkraftverket eller tio mil bort. Då är det kört i vilket fall.

Däremot är han i högsta grad orolig för vinterns elräkningar.

– Just nu har vi ett pristak på el men det kommer successivt att fasas ut. Därför är det svårt att veta hur dyrt det blir i vinter. Macron tänker stifta en lag som förbjuder alla att ha mer än 19 grader inom­hus. Så det blir till att sätta på sig en tröja och långkalsonger i vinter.

Han skrattar lite åt denna i normala fall osannolika situation.

– Putin hoppas på en kall vinter. Då blir lättare att splittra Europa.

Kompisen Adil Kharbousch, 41, som röker smala cigariller visar sig jobba som mekaniker vid kärn­kraft­verket. Han tycker att sommarens problem med kylvattnet har överdrivits.

– Vi har haft liknande problem med för höga temperaturer i Garonne-floden i tio års tid, om än inte lika allvarliga som i somras, berättar han. Nu går den reaktorn för fullt igen eftersom vatten­temperaturen gått ner.

Däremot tror han att den reaktor som det görs underhåll på kommer att vara avstängd längre än vad som officiellt sägs.

– Tror inte den kommer igång i januari utan tidigast mars–april. Underhållet tar alltid längre tid än de först trodde.

Kärnkraftverket ligger som en stor koloss i ett annars lantligt landskap med grönklädda kullar och åkermark. Goldfech är så litet att var man än går dominerar de båda kyltornen och vattenångan som bubblar ut ur ett av dem stadsbilden. Längs en gata ser det ut som att det ena kyltornet ligger vid slutet trots att det är placerat en bra bit bort på andra sidan floden.

Caroline Holenstein som klädd i ett grönt förkläde arbetar i bageriet tänker inte längre på att kärn­kraft­verket står där.

– Det har funnits där så länge jag bott här så för mig är det en helt naturlig del av stadsbilden, säger hon. Jag tycker kärnkraften känns säker och bra.

Ändå känner hon en viss oro inför vintern.

– Vi har hört att det kan bli black-outs och då kan vi ju inte baka. Däremot är jag inte rädd för att vi ska tvingas stänga. Vi får helt enkelt anpassa vårt sätt att arbeta.

Hon ser det inte som realistiskt att ersätta kärn­kraften med någon annan energi­källa, trots sommarens drift­stopp.

– Dessutom har vi en massa fördelar av kärn­kraft­verket. Vi får rabatt på taxi­resor. Skol­bussarna betalas delvis av kärn­kraft­bolaget och byn är mer livlig tack vare bidrag som ges till olika organisationer. När kärn­kraft­verket byggdes fanns det invånare som var emot men inte nu längre.

I motsats till i Sverige verkar avfallet inte vara någon stor fråga.

– Inget som vanligt folk oroar sig för, säger Rene Douvenat från De gröna. Vi har avfalls­anläggningen i Le Hauge. Dessutom byggs en ny plats för lång­tids­förvaring av av­fallet 500 meter ner i marken i berg­rum.

PLUS: Expertens el-varning: ”Då kommer smällen”

Då är folk betydligt mer oroade för de bränder och den torka som drabbade landet i somras. Vissa områden blev helt utan dricks­vatten.

Douvenant tycker att Frankrike och världen borde ta energi­krisen som ännu en varning om klimatet.

– Vi måste sluta förbruka så mycket energi. Sparande, sparande och energi­effektivisering är den enda lösningen. Vi borde inse vad det innebär om upp­värmningen blir tre procent för att vi inte får ner utsläppen. I dag är den globala upp­värmningen bara en procent och ändå kan vi inte hantera det.

Inte minst gäller det den franska kärnkraften.

Risken är uppenbar att den gångna sommarens problem upprepas kommande sommar och även framåt. Mycket talar för att sommartemperaturerna kommer att ställa till fortsatta problem med kylvattnet, särskilt för de kärnkraftverk som ligger vid floder.

För de som ligger vid havet är det istället den väntade havshöljningen som kan hota driften.

Runtom i världen är det många som ser kärnkraften som en räddning ur både energikris och klimathot. Exemplet Frankrike visar att det i viss mån kan vara ett farligt önsketänkande.