Skuggvärldens läkare varnar: ”Folk kommer att dö”

Kritik mot ”angiverilagen” – läkarmottagning för papperslösa kan tvingas gå under jorden

Publicerad 2023-09-17

Väntrummet är fullt redan en timme innan öppning.

En papperslös kvinna fingrar på den tomma kartan smärtstillande Naproxen.

– Folk som oss kan inte gå till sjukhuset, säger hon.

Medicinerna ligger sorterade i lådor och delas ut gratis.

I hörnet står en bärbar tandläkarutrustning. Gynstolen är en gåva.

Här på en sidogata bakom Stockholms centralstation ligger en speciell vårdcentral, dit patienterna hittar via djungeltelegrafen.

– Jag vill jobba och då behöver jag de fyra sista siffrorna, säger Mohammed, 26.

Han har kölapp nummer 26, en trasig fot och en dröm om att få stanna i Sverige. Ögonen är feberglansiga. Foten opererade han en gång i Iran som barn, innan flykten hit. Här har han sökt asyl, fått avslag, tagit sig till Tyskland och skickats tillbaka hit. Nu är Mohammed inne i en ny asylprocess och smärtorna har kommit tillbaka.

Mohammed behöver hjälp med en fot, som han haft problem med sen barndomen. Läkaren Klas Ytterbrink Nordenskiöld har jobbat som volontär på mottagningen i snart tio år.

Lider av krigsskador och smärtor

Strax innan klockan 18 drar kvällens uppstartsmöte i gång inne på mottagningen.

– Vi har ett problem, det finns bara ett enda graviditetstest kvar, men fler är på väg, konstaterar sjuksköterskan Anne-Charlotte.

Snabbt avhandlas viktiga frågor inför kvällen: när ögonläkaren kommer, vem som talar spanska, var hjärtstartarna finns.

Till Läkare i världens mottagning kommer utsatta EU-migranter och papperslösa varje torsdag, drabbade av allt från vanliga förkylningar till krigsskador som inte vill läka. En del har råkat ut för olyckor på byggen där de jobbar svart och chefen struntat i att teckna försäkring. Andra har ont överallt. De lever ofta med konstant stress och sover i skogen.

– Det kan handla om smärtor i kroppen efter att ha suttit ner en hel dag på gatan och bett om pengar, säger Klas Ytterbrink Nordenskiöld, en av läkarna som likt annan vårdpersonal arbetar här som volontär.

2013 kom lagen som gav papperslösa, människor utan tillstånd att vara i Sverige, rätt till vård. Innan dess var mottagningen hemlig. Nu funderar de på om de återigen måste gå under jorden, på grund av hårdare tagen mot papperslösa.

En gång träffade de en människa som levt under utvisningshot i 16 år. Många plågas av depressioner och självmordstankar.

– Man orkar inte hur länge som helst, säger Christer Nordling, som arbetar som samtalsstöd.

De senaste åren har något i väntrummet förändrats.

Blir oftare nekade hjälp på vanliga sjukhus

Allt fler papperslösa söker nu hit eftersom de avvisats från vanliga vårdcentraler och sjukhus. Trots att de egentligen har rätt att få hjälp.

En del har fått gigantiska sjukhusräkningar – som den nyförlösta mamman som krävdes på 105 000 kronor för vården på ett sjukhus nyligen.

Klimatet har hårdnat.

Många av patienterna är rädda.

De känner av nya glidningar i sättet folk pratar, i politiska debatter och förslag, säger Christer Nordling.

– Det våra klienter berättar är att de är mycket hårdare bevakade av polisen än förut. De känner sig förföljda.

Att vårdcentralen ligger här mitt i stan kan bli ett problem framöver, då polisens så kallade inre utlänningskontroller ska öka. Kanske måste läkarna börja åka runt i mobila team istället. I värsta fall ha mottagningen på hemlig adress.

– Att ta sig hit och åka in till city är förknippat med en risk, eftersom det finns kontroller i tunnelbanan, säger Klas Ytterbrink Nordenskiöld.

Vägrar anmäla papperslösa

Han är en av många läkare som är kritisk till regeringens

förslag om anmälningsplikt”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.” (Tidöavtalet sidan 33) – ”angiverilagen” som motståndarna kallar den.

Förslaget som nu utreds kan leda till att vårdpersonal, lärare, bibliotekarier och andra offentliganställda måste anmäla papperslösa.

Klas, till vardags läkare på en vanlig vårdcentral i en Stockholmsförort och även klimataktivist, säger att han kommer vägra och hellre ta sitt straff.

– Om polisen griper en läkare eller försöker ta sig in hit på mottagningen, då blir det tydligt vad konflikten handlar om, att de försöker gripa sjuka människor och få dem att lämna vårt land.

– För min del känns det självklart att våga ta risken.

Läkare i världen har mottagningar över hela Sverige och runt 500 volontärer.

Inom vården pratar man nu om att sabotera för en eventuell lag genom att sjukvårdspersonal ska massanmäla sig själva.

Hittills har debatten handlat mest om de som inte vill bli ”tjallare”.

Inte så mycket om dem som lever i skuggorna.

Rädslan: Att folk kommer dö

De kommer att skrämmas bort från att söka hjälp för allvarliga sjukdomar om lagen blir verklighet, menar Hannah Laustiola, generalsekreterare för Läkare i världen.

Redan nu tror många att de ska bli angivna i den vanliga vården.

”Trycket på oss kommer att öka, vi kan redan idag inte ta emot alla som söker sig hit”, säger Hannah Laustiola, generalsekreterare, som är orolig för ”angiverilagen”.

– Det är på riktigt en rädsla som vi har, att folk kommer att dö. Som en yttersta konsekvens.

En lag skulle öka trycket på Läkare i världens mottagningar. De finns över hela landet men har redan fler sökande än de kan hjälpa. Det händer att folk kommer hit med misstänkt hjärtinfarkt, för att de inte vågar åka till akuten.

– Det säger ganska mycket, att man är så rädd för att bli utvisad till sitt hemland att man väljer att avstå från att söka vård, säger Hanna Laustiola.

”Lagen är inte alltid förenlig med de etiska principer jag tycker att man ska leva efter” säger Klas Ytterbrink Nordenskiöld, som redan nu säger att han kommer vägra anmäla papperslösa.

Ute i korridoren har en kvinna tålmodigt väntat på sin tur.

Hon har ont efter att ha ramlat i en trappa på väg till jobbet på en kebabrestaurang där hon jobbar svart för 130 kronor i timmen. Men hon får inte alltid så många arbetspass. Ibland diskar hon.

– Du borde få hjälp om du är i nöd. Men folk som oss kan inte gå till sjukhuset, säger hon.

Allt fler som kommer hit har blivit nekade hjälp i den vanliga sjukvården. Ibland på grund av okunskap om hur man registrerar en papperslös - andra gånger på grund av ovilja att hjälpa.

Sin 14-årige son har hon lämnat på vägen i Italien, men där finns inte längre några jobb. Här gick arbetstillståndet ut för flera månader sen, nu lever hon med oklar status. Kommer Italien ta emot henne om hon åker tillbaka?

Som för många andra papperslösa är systemet snårigt och framtiden oviss.

– Jag väntar på att få mina papper…

Hon ler ändå, nu har hon fått träffa doktorn, nya värktabletter. Det kanske kommer ordna sig, ett tag.