Stoltenberg: Därför kommer Turkiet säga ja

Publicerad 2023-03-08

Förhandlingarna med Turkiet återupptas efter bråk om koranbränningar och upphängda Erdogandockor.

Natochefen Jens Stoltenberg ser flera skäl till att Sverige till slut ska få ett ja.

– Det är ingen dramatik, säger han i en intervju med Aftonbladet.

På torsdag möts Sverige, Finland och Turkiet på Natohögkvarteret i Bryssel för att återuppta förhandlingarna om medlemskap i försvarsalliansen.

Generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att beskedet om att avbryta pausen kom under ett besök i Turkiet, strax efter jordbävningskatastrofen.

– Jag var i Ankara för ett par veckor sedan för att uttrycka min sympati efter jordbävningen och höra hur Nato kunde bistå. Jag hade då också ett möte med Erdogan där vi enades om att återuppta samtalen med Sverige och Finland, säger han.

Enligt Natochefen ska Erdogan ha varit mer positivt inställd än tidigare till att godkänna Sverige.

– Där i Ankara upplevde jag att Turkiet erkände att Sverige tagit viktiga steg med att stärka terrorlagstiftningen. Det finns inte heller några restriktioner för vapenexport för Turkiet längre. Men även om jag inte tror att allt är klart på torsdag är det bra att vi är i gång med processen igen.

Erodogan och Stoltenberg.

”Kan inte förbjuda allt man inte gillar”

Förhandlingarna avbröts i slutet på januari efter några turbulenta veckor där aktivister hängt upp en docka förställande president Erdogan utanför Stadshuset och högerextrema Rasmus Paludan genomfört en koranbränning utanför Turkiets ambassad.

Stoltenberg medger att koranbränningen haft en påverkan på förhandlingarna.

– Det var en aktion som skapade starka reaktioner i Turkiet och jag förstår reaktionerna för det är provocerande för muslimer att koranen bränns. Det är också en handling som jag har fördömt. Samtidigt är det viktigt att påpeka att man inte kan förbjuda alla handlingar man inte gillar. Det är upp till varje land att se till att det finns en balans mellan yttrandefrihet och begränsningar för att hindra aktioner som kan skapa en terrorfara eller uppmana till våld. Men det är ett svenskt beslut.

De senaste veckorna har även frågetecknen kring Ungerns beslut att gång på gång skjuta fram den svenska ratifikationsprocessen blivit allt fler.

Men Stoltenberg ser ingen risk att situationen ska utvecklas likt förhandlingarna med Turkiet.

– Jag är väldigt trygg med att Ungern kommer ratificera Sverige. Det var en ungersk parlamentarisk delegation i Sverige i går och de talade om ratifikation så jag tror de gör det de sagt, alltså att ratificera i slutet av mars.

”Stor chans att hamna vid förhandlingsbordet”

Parallellt med jobbet att utvidga Nato arbetar Stoltenberg med att stötta Ukraina och hindra att kriget sprider sig västerut.

Han står redo att förhandla med Ryssland, på ukrainsk begäran, men säger att kontakten med Putin i nuläget är obefintlig.

– Vi har militära kanaler för att kontakta ryssarna och försöka förhindra farliga situationer och missförstånd som till exempel då en raket föll ner över Polen. Men utanför det finns det inte många möjligheter till kontakt med Putin.

– Det finns en stor chans att vi hamnar vid förhandlingsbordet, vi vet att det är där man avgör utvecklingen på marken. Vi önskar en fredlig lösning där Ukraina får vara en demokratisk stat.

Följ ämnen i artikeln