Insekterna lever under akut hot
Publicerad 2023-06-28
Insektsprofessorn: En oerhört snabb minskning
Minst tvåtusen svenska insektsarter är hotade.
Av dem bedöms 70 vara akut hotade, 117 klassas som nationellt utdöda.
– De som ligger sämst till är de nordliga arterna, fjällens arter, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Barndomens resor i familjens Ford Taunus krävde alltid stopp. Vindrutan behövde göras ren från insekter som dödskraschat. I dag går det att göra en resa från Skåne till Stockholm utan att en enda insekt, synlig för ögat, nuddar vindrutan.
Skönt kan tyckas, men vi är beroende av insekterna, utan dem kollapsar hela ekosystemet.
I dag finns ungefär 800 000 beskrivna insektsarter i världen. Men antalet insekter minskar snabbt. I framför allt skog och på havsstränder är rödlistade arter överrepresenterade, enligt Artdatabanken.
Hur många arter finns det på rödlistan?
– Att säga hur många som hotas av utrotning är oerhört svårt. Dels är
de flesta arter okända, dels är de flesta insekter ovanliga. Det är svårt att uppskatta förändringar i arter som man ser ytterst sällan. En bra tumregel är att utgå ifrån att det finns ett gott förhållande mellan ett områdes storlek och hur många arter det kan rymma. Om du minskar på ett område så minskar antalet arter.
– Förändringar i miljön har lett till att det arter behöver – näringsväxter på ängar, döda träd, stubbar och grenar i skogar – har minskat enormt. Därför har många arter har minskat kraftigt.
Nyligen hittades fjärilen almbarkvecklare på Campus Ultuna i Uppsala. Den håller vanligtvis till i Baltikum, södra Europa och i Ryssland. I Sverige är den rödlistad som starkt hotad.
Finns det insekter som är mer känsliga för förändringar än andra?
– De som gillar ett kyligt klimat ligger sämst till. Kallare områden blir färre – klimatet blir varmare. Blir det tillräckligt varmt finns det inga områden kvar där fjällens arter kan leva. Däremot pågår det hela tiden ett enormt inflöde av sydliga arter till Sverige och Norden, säger Tomas Roslin.
När insekter försvinner slår det mot den biologiska mångfalden. Kommer vi människor att dö ut i förlängningen?
– För några år sedan publicerade några forskare en artikel där de påstod att alla insekter kommer att dö ut inom några decennier. Det är bara smörja. Det finns inga övertygande studier som pekar på att precis alla insekter kommer att försvinna. Däremot har den totala mängden insekter – alltså den totala massan – gått ner med ungefär en tiondel per decennium. Det är en oerhört snabb minskning. Men att den totala mängden insekter kommer att nå noll skriver jag inte under på.
– En del växter är beroende av speciella insekter för sin pollination, andra klarar sig med nästan vilken insekt som helst. En del insekter är beroende av speciella växter för sina larver, medan andra klarar sig på många olika växter. En utmaning är att insekter och växter måste träffas i tid och rum för att kunna dra nytta av varandra. En insekt kan inte pollinera en växt när den redan blommat ut. Den typen av brustna relationer kan vi drabbas av med klimatförändringen, säger Tomas Roslin.
Han jobbar bland annat med ett projekt på nordöstra Grönland, där klimatförändringarna är märkbara och insektsarter relativt få.
– Vi ser oerhört snabba förändringar i när olika arter uppträder, när växter blommar och när insekter flyger. Om insekter och blommor hamnar i otakt innebär det konkreta förändringar på flera veckor mellan olika år. Sommaren där är bara två månader lång, så det är viktigt att tajmingen fungerar.
Vilket är det största hotet mot insekterna?
– Det ena är att vi människor har tagit över så mycket att den mesta marken är påverkad av oss. Det finns mindre plats för skogar, ängar och andra livsmiljöer och mindre resurser för insekter. En annan orsak är kemikaliseringen av omgivningen. Mänskligheten har det senaste halvseklet hittat på olika grejer att spruta på sin omgivning för att bli av med insekter. Gör man det länge så … ”guess what” – man blir av med dem.
Tomas Roslin säger att bara ungefär var femte insektsart i världen är känd av vetenskapen.
– Om antalet arter sannolikt är fem gånger högre än vi känner till så förstår man att det är svårt att säga exakt hur många arter som svävar i farozonen. Hur ska vi kunna avgöra om det går bra eller illa för en art som vi faktiskt aldrig har sett? säger han.
Hur vet man att fyra femtedelar av insekterna är okända, om de är just okända?
– Man kan uppskatta det på olika sätt. Ett enkelt sätt är att du tar samlar in ett stort gäng insekter över hela Sverige. Då ser du hur många av dem du kan matcha mot tidigare beskrivna arter. Det har vi gjort och en mycket stor del insekter är sådana som varken du eller någon annan sett förut.
Tomas Roslin jämför med förhållandena mellan olika mer studerade artgrupper, som fjärilar.
– Forskarna har använt sig av sättet att anta att det som gäller inom bättre studerade områden även gäller inom sämre kända områden. Man kan anta att förhållandet mellan olika insektsgrupper i tropikerna är ungefär desamma som i Europa. Om det i Europa går åtta flugarter på varje fjärilsart kan man gissa sig till antalet flugarter i Sydamerika – som är illa känt – utgående från antalet sydamerikanska fjärilsarter – som är betydligt bättre känt. När vi inte har koll på antalen på artnivå så kan vi anta att det sannolikt finns ungefär lika mycket arter per högre nivå – som klass, ordning, familj och släkte – på olika ställen i världen.
Vad kan man göra som enskild person för att främja djurlivet på insektsnivå?
– Det bästa du kan göra är att försöka se på din omgivning som en insekt. Slå vakt om landskapet och se vad en insekt behöver för att äta, överleva och föröka sig. Då ser du att det behövs blommor, sandpartier, död ved och så vidare.
– Den andra ännu enklare regeln är att bevara de delar av landskapet som ger utrymme för resten av naturen. Om vi odlar mat och bor på varenda kvadratmeter på jorden ska vi inte bli hemskt förvånade om det inte rymmer särskilt många insekter där i omgivningen. Vi räddar inte världens insekter med ett enskilt beslut, utan genom att ge utrymme för dem genom allt vi gör.
