Tjuvarna stal Patriks häck
Publicerad 2016-05-06
”Man kan ju inte låsa fast planta för planta”
När Patrik Sandahl skulle ta bilen till jobbet var det tomt där den nyplanterade häcken skulle stå.
Tjuven hade slagit till under natten.
– Helt paff, blir man. Det trodde jag inte skulle hända, säger Patrik Sandahl.
– Jag kunde tänka mig att man blir bestulen på något under sin livstid. Men att någon stjäl ens häck som är två meter hög och fjorton meter lång, det fanns inte på kartan, säger Patrik Sandahl.
Stal 14 meter häck
För fyra veckor sen satte Patrik Sandahl och Ida Lindgren sista plantan i en ny häck runt huset på Värmdö i Stockholm. Men lyckan blev kortvarig – natten till fredag har någon ryckt upp plantorna och stulit dem.
– När jag skulle ta bilen till jobbet märkte jag att det var något som saknades. Jag trodde att häcken hade blåst omkull, säger Patrik.
Det är inga små växter. Tujaplantorna är 180 centimeter höga och slutar i en tung klump av rotsystem. Tjuvarna fick med sig mellan 30 och 40 stycken, säger Patrik Sandahl. Det är ungefär 14 meter av den 40 meter långa häcken.
– Två plantor låg ner på marken. Det såg ut som att de blev störda och försvunnit från platsen, säger Patrik Sandahl.
”Förstår inte hur man ska skydda sig”
Polisen hjälpte med en anmälan, men kom inte ut till Patrik och Ida på grund av bristande resurser. Och hos försäkringsbolaget fick de inte mycket tröst – de ersätter bara en standardplanta som är 30 centimeter hög.
– Jag förstår inte hur man skulle kunna skydda sig mot det. Man kan ju inte låsa fast planta för planta, säger Patrik Sandahl.
Nu hoppas Patrik och Ida att grannarna ska ha sett något. De har lagt ut en Facebookuppdatering i en närområdesgrupp – i fall någon som kommit över ett lite för billig häcklänga skulle få samvetskval.
Sen paret flyttade in i huset för ett år sen har de slitit med att få färdigt trädgården.
– Själva häcken var det som gjorde att det kändes klart. Och nu får vi börja om igen, när vi har råd, säger Patrik.
Plantorna var en fin inramning, tyckte Patrik och Ida.
– Det var precis som vi ville ha det. Och nu känner man sig helt sänkt, säger Patrik Sandahl.