”Ibland blir det fel”

Publicerad 2015-02-26

Polisen medger att polismannen som tog emot samtalet med Kim gick över gränsen.

– Jag ber om ursäkt, säger Björn Cewenhielm, tillförordnad chef för polisens ledningscentral i region Stockholm.

Vem var det som svarade på samtalet?
– Först kommer du till SOS och sedan till polisens ledningscentral där man kopplas till en operatör. Det är honom man hör i det bandade samtalet, säger Björn Cewenhielm.

Har du pratat med honom om samtalet?
– Ja, jag har pratat med operatören hur vi ser på det och min syn är att det är ett långt samtal på 15 minuter där han förmodligen blir empatisk eftersom hon befinner sig i en besvärlig situation. Då säger han den här kommentaren som är olycklig.

Du menar den om att hon borde "hitta en gladare snubbe"?

– Ja, det är en olycklig kommentar. Jag menar att vi som operatörer måste förhålla oss neutrala. Men vi är människor vi också. Vi ska inte lägga någon värdering i huruvida någon ska vara tillsammans eller inte.

Kommer några andra åtgärder tas mot honom?

– Vad som är sagt under samtalet stannar mellan oss. Vi har haft det här samtalet och det kommer att stanna vid det.

Varför tog det nästan 20 minuter innan en patrull skickades till adressen?

– Man måste ha klart för sig att samtidigt som operatören pratar med Kim så pågår verksamhet i bakgrunden. Någon skriver, någon pratar med patrullen och under tiden pågår ett arbete parallellt där vi kollar upp upp bakgrund och försöker skapa en bild av vad det handlar om. Men det kan upplevas som länge för den som ringer.

Från larmsamtalet får jag känslan av att Kim blir väldigt ifrågasatt. Varför hon inte har någon nyckel till hans lägenhet, om hon verkligen försökt få tag på hans föräldrar och varför de är ett par. Ska man bli så här betvivlad när man ringer SOS?

– Nej den känslan ska man absolut inte ha när man ringer till en larmcentral oavsett om det gäller polisen, ambulans eller räddningstjänsten. Operatören har sitt arbete att utföra genom att ställa motfrågor och värdera vad det är man hör. Men det får inte tippa över åt fel håll. Till ledningscentralen ringer det in 1 400 samtal per dygn och det är många som ringer busringarsamtal eller som mår psykiskt dåligt men inte behöver polisiär hjälp. 1 400 samtal, vi är också människor och ibland blir det fel.

Tippade det åt fel håll den här gången?

– Jag tycker att den frågan han ställer om att hon borde skaffa sig en gladare snubbe är över gränsen.

Vad gör ni för att sånt här inte ska hända?

– Det vi jobbar med nu är ett tätt samarbete med psykiatriakuten i Stockholms län om hur vi bemöter människor med psykiska problem och som mår dåligt. Innan det har vi haft sex veckor med bemötandefrågor och hur vi ska prata med människor i kris. Vi har också lyssnat på våra egna samtal som en del i arbetet.

Vad skulle du säga till Kim?

– Jag skulle kunna säga att vi kan ta en fika och prata om det här om hon vill. Jag förstår om hon behöver ett avslut efter den här tiden. Jag ber om ursäkt som arbetsgivare för att hon känner så här, det ska hon inte behöva göra, säger Björn Cewenhielm.