Tusentals letade - ingen ville tänka det ofattbara

Sökinsatsen efter Lisa Holm, 17, var en av Sveriges största

KINNEKULLE. Lisa Holm är död. En dotter ­kommer aldrig mer hem.

Det här är berättelsen om en av Sveriges största sökinsatser efter en försvunnen flicka.

Och om de som ställde upp när det behövdes.

Blomberg på Kinnekulle. En regnig dag strax före midsommar. Kaféet på ­klostret i Blomberg har varit ­öppet sedan klockan tio på förmiddagen. Som varje dag. Vaniljbullar fyller den gamla lokalen med doft. En strid ström av ­människor parkerar på grus­planen utanför och går mot fiket. Men i dag är det inte bullar och en slät kopp som lockar.

För utanför den rödmålade gamla ladan står folk tysta. Håller om varandra under ett paraply. Någon gråter bakom ett par solglasögon. Ett blomsterhav fyller det som egentligen är en gruslagd uteservering, där man en bra dag kan lapa sol med ryggen mot de gamla brädorna. Här jobbade ­Lisa Holm, 17, som kafébiträde. Här­ifrån försvann hon för två veckor sedan.

Dag 1, söndagen 7 juni:

Kaféet stänger vid 18-snåret. Som varje dag. Fyra tjejer hjälps åt att städa undan och göra i ordning för kvällen. Bland de sista på plats finns Rebecka, 21, och Lisa Holm, 17.

– Jag har fått som vana att kolla av lite hur det ser ut här när jag åker, bara för att kolla om det är någon som hänger kvar, säger ­Rebecka.

Men hon ser inget speciellt ­utanför Café på klostret. Det är ju en helt vanlig söndag. Så tjejerna åker hemåt. Ett par försvinner mot en väntande bil. En tar moppen. Lisa blir kvar, hon tar på sig lager på lager av kläder, svarta byxor, en rosa-vit Henri Lloyd-jacka. Det är en blåsig kväll.

Vänerkusten där Blomberg ­ligger kallas ibland för Sveriges Toscana. I juni är omgivningarna otroligt vackra. En bit bort skymtar Vänerns blå vatten. De gröna fälten som tillhör säteriet böljar mjukt över Kinnekulles skift­ningar.

Från kaféet nära Vänern är det knappt fyra mil till huset där Lisa bor med sin familj. Klockan 18.23 skickar hon ett sms till sin pappa. Hon är snart hemma, ska bara ta moppen mot Skövde-trakten, över åkrarna.

Klockan blir åtta på kvällen. ­Lisa är inte hemma, och hon har inte hört av sig. Så hennes pappa sätter sig i bilen och kör motsatt väg. Kanske har bensinen tagit slut i moppen. Kanske har hon ramlat längs vägen. Men han ­kommer hela vägen till Blomberg utan att se något. Och där, bakom kaféet, står Lisas moped kvar. Nyckeln sitter i. En påse med ­några av hennes saker finns där. Klockan 22 på söndagskvällen ringer föräldrarna polisen. Lisa är borta.

– Hon gick ut från där hon ­jobbade och sen har hon bara gått runt husknuten och försvunnit, säger Lars Johansson, kriminalkommissarie vid grova brotts­roteln i Skaraborg.

Redan på måndagen rappor­terar medierna om polisinsatsen kring en försvunnen 17-åring i Götene-trakten.

Dag 2, måndagen 8 juni:

Blombergs säteri har anor från den tidiga medeltiden. I dag är det Arne Jönsson som äger säteriet, med marker som sträcker sig över halva ­Kinnekulle, enligt boende i trakten. I ett av husen nära huvudbyggnaden ligger kaféet. Och det är Arne Jönsson själv som gör det första fyndet efter Lisa.

För redan på måndagen har ­sökandet efter Lisa tagit fart. ­Polisen letar i närområdet och ­resultaten ramlar in direkt. Rakt över vägen från kaféet finns en stor lada. Under våren har två ­litauiska byggarbetare lagt om ­taket på det stora huset.

– Vi var på arbetsplatsen som var mitt emot och helt plötsligt när vi står och pratar ser vi en del av klädseln som ligger på golvet, säger Arne Jönsson till Sveriges Radio.

Det är en liten motorcykel­handske, och föräldrarna kunde bekräfta att det är Lisas. Men i övrigt blir måndagen resultatlös. Ett dygn har gått. Den oro en mamma eller pappa måste känna går knappt att föreställa sig.

– Hon beskrivs som en väldigt skötsam flicka. Vi är förbryllade över det här försvinnandet, säger Christer Fuxborg vid polisen i Västra Götaland på måndagen.

Dag 3, tisdagen 9 juni:

Polisen stannar bilar på ­Kinnekulles vägar. De visar bilder på Lisa, men det ger inget resultat. De letar i området runt säteriet, men hon finns ­ingenstans. De knackar dörr. I ett av husen runt knuten från kaféet bor de litauiska gästarbetarna som lagt om taket på ladan. Hos dem är polisen flera gånger och ställer frågor under dagarna som kommer.

Vid halv fyra på tisdagseftermiddagen går polisen ut med namn och bild på Lisa Holm. ­Föräldrarna har gett sitt god­kännande.

Lisas vänner är utom sig av oro. De skriver av sig i sociala medier.

Orkar inte med nått. Snälla Lisa vart är du. Kom tillbaka till oss. Vi behöver dig.

Kinnekulles ängar blir allt ­mindre idylliska. Blåvita avspärrningsband fladdrar kring ett stort område. Hundpatruller damm­suger dikesrenar, vitklädda tekniker går försiktigt längs en grusväg som leder österut mot Husaby kyrka. Polisbilar kör fram och tillbaka längs genomfartsvägen som passerar några meter från kaféet. Vid kvart i fem-tiden på efter­middagen går larmet igen. En ­militärpatrull har hittat ett mobilfodral i terrängen några hundra meter söder om kaféet.

Men trots fynden finns inte mycket att gå på för spanings­ledningen.

Vid det här laget har Lisa Holms försvinnande väckt stor uppmärksamhet. Polisen har upprättat en ledningscentral i en klubbstuga i Källby. Där syns både internationell media som rapporterar om det som kallas för ett mystiskt ­försvinnande och personer som hoppas kunna hjälpa till genom ­sina påstådda mediala förmågor.

Vid 20-tiden hittar polisen ­ännu fler delar från Lisas mobiltelefon, inte långt från platsen där fodralet hittades. Flera saker pekar mot att Lisa Holm har blivit bortförd mot sin vilja. Polisen ändrar brottsrubriceringen till männi­skorov. Man uppgraderar sök­insatsen till en särskild händelse, för att kunna ta till extra resurser. Men det finns ingen misstänkt.

Det var något med Lisa Holms försvinnande som redan tidigt grep tag, som engagerade och fick härdade poliser att gråta.

– Många i vår organisation har, som stora delar av Sverige, på­verkats väldigt starkt av Lisas försvinnande, säger Helena Trolläng, chef för polisområde Skaraborg, vid en presskonferens när sök­insatsen är över några dagar ­senare.

Dag 4, onsdagen 10 juni:

Hundpatruller från stora ­delar av landet kallas in. ­Poliser till häst patrullerar området. En helikopter flyger på låg höjd i trakterna kring Blombergs säteri, spanar genom skogsdungarnas lövverk.

– Det här är inte ett dussin­ärende, det här är ett ärende som jag tror påverkar väldigt många människor lite djupare än vad vi normalt ser, säger Helena ­Trolläng, chef för polisområde Skaraborg.

På förmiddagen meddelas att Missing People ska kallas in i sökandet. Det ska komma att bli deras största sökinsats någonsin.

Parkeringen vid Dafgårds fabrik i Källby fylls snabbt av frivilliga. Folk släpper vad de har för sig och kommer resande, vissa ända ifrån Oslo, Umeå och Blekinge. Västarna som delas ut ska snart synas som gula pärlband överallt på fält och ängar runt om Kinnekulle.

Hanna Lundborg, 34, bor i Lidköping. Hon ringde sin syster så fort det blev känt att det behövdes frivilliga.

– Vi fixade barnvakt och åkte upp direkt. När vi kom till parkeringen i Källby så gapade vi bara. Det var en överväldigande känsla, man blev rörd, säger hon.

Redan första dagen kommer hundratals frivilliga. Polisen och Missing People jobbar tills dags­ljuset försvinner. Sökpatruller finkammar markerna efter nya spår. Det står en desperat energi kring Blomberg.

– Man kände sig nyttig var man än var. Hon kunde varit precis var som helst, säger Åsa Larsson, 35. Hon bor bara ett par kilometer från Blomberg och deltog med häst i sökandet.

Över hela landet engagerar sig människor. Aftonbladets live­rapportering fylls av hälsningar, av omtanke och oro från männi­skor i hela landet.

Dag 5, torsdagen 11 juni:

Runt 1 300 frivilliga samlas för att leta. Och kaféet där Lisa Holm jobbade har ­blivit en slags samlingsplats, mitt i den intensiva sökinsatsen. De håller öppet, kokar kaffe, bakar bullar, gör soppa. Innehavaren ­Lena Svedung är en vän till Lisas familj. För dem var det viktigt att allting skulle fortsätta som ­vanligt.

- De är starka. Tänk om alla var som dem i krissituationer, säger Lena Svedung om Lisa Holms ­familj.

Missing Peoples idoga arbete ger resultat. Nästan strå för strå ­söker de genom marken efter ­nästa spår. Vid 13-tiden på tors­dagen görs ett mycket intressant fynd. Familjen bekräftar att det tillhör Lisa. Det ger energi. Övertygelsen var tydlig hos alla man pratade med. Flickan ska hittas. Levande. Få ­vågade sätta ord på den värsta ­tanken, den katastro­fala.

– Det är inte kul när saker hittas. Samtidigt som man vet att det ­leder närmare en lösning, säger Daniel Brodin, ordförande för Missing People Sweden, som fungerade som gruppchef under de intensiva dagarna.

Nu finns tio fynd från området kring kaféet som kan kopplas till Lisa. Samtidigt pågår polisens spaning. Över hundra personer hörs. Hundratals tips behandlas, och en person som många tipsat om avförs från utredningen med stor tydlighet från polisens sida. Ute i sökområdet letar man i ödehus, jordkällare och brunnar.

Dag 6, fredagen 12 juni:

Sökområdet sträcker sig fem kilometer i en radie från ­kaféet. Nästan 80 kvadrat­kilometer av åkrar, dungar, diken och vägar som ska finkammas. Missing Peoples skallgångar tar sig långsamt framåt. Polisens ­utredning pågår dygnet runt.

Lisa gick samhällsprogrammets första år på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde. Bilder och filmer som hennes kamrater har lagt ut i sociala medier visar en glad tjej som hade nära till skratt. På fre­dagen är det avslutning.

17-åriga Lisa Holm söks nu ­internationellt via Interpol. Men fynden i närområdet fortsätter. På fredagen påträffar en av Missing Peoples patruller något viktigt, någonstans i sökområdet. Enligt en initierad källa inom polisen som Aftonbladet pratat med är det ett eller flera klädesplagg som tillhör Lisa. Patrulledaren tar kontakt med organisationens sambandscentral, och de kontaktar polisen.

– Då insåg man att det var relevant. Polisen sätter en patrull på att åka dit omedelbart, säger ­Kenneth Söderlund, presstalesman för Missing People.

Men när de frivilliga från Missing People väntar på polisen händer något.

– Tre personer beter sig på ett märkligt sätt, säger Kenneth ­Söderlund.

Då fattar polisen ett snabbt ­beslut.

– Som jag fått det förklarat så omdirigerade polisen sin patrull. I stället för att åka till fyndplatsen så åkte man till de här personerna, säger Kenneth Söderlund.

Senare på kvällen hämtas de tre in till förhör. Det är de två litauiska bröderna som lagt om taket på ladan mitt emot kaféet, och den äldste broderns fru. Sedan ett par år har de jobbat för Arne Jönsson. Sex dagar i veckan, tio timmar om dagen, säger grannarna. De är duktiga snickare, enligt de som vet, och jobbar hårt.

Fredagen blir lång. På kvällen ska polisen hålla en presskonferens, som skjuts upp gång på gång.

Efter midnatt ställer sig Jenny Widén, polisens presstalesperson, framför kameror och mikrofoner på grusplanen vid klubb-stugan i Källby. Stundens allvar är väldigt tydligt i hennes röst.

– Polisen har under kvällen anträffat en avliden person. Det är med största sannolikhet Lisa Holm.

Nu fokuserar polisen sitt utredningstekniska arbete mot tre platser.

Mittemot kaféet fortsätter den febrila aktiviteten i ladan där de litauiska männen jobbade, och Lisas handske hittades. Tekniker kommer och går. Inte förrän torsdagen den 18 juni häver polisen avspärrningarna där.

En gård på Arne Jönssons marker omringas med gigantiska avspärrningar i flera dagar.

Den tredje platsen är huset där de två bröderna bor med den äldre broderns hustru.

På tisdagen den 16 juni, tre dagar efter att polisen hämtade in dem, så häktas alla tre misstänkta under stor mediebevakning. En efter en kommer de in i säkerhetssalen i Skaraborgs tingsrätt i Skövde. De är alla klädda i arrestens enfärgade kläder. Bröderna är på sannolika skäl misstänkta för mord. Kvinnan misstänks för skyddande av brottsling. Utredningen har bara börjat och enligt åklagaren är det långt till att någon kan åtalas.

En dryg vecka har gått sedan 17-åriga Lisa Holm hittades död. Tre personer misstänks för inblandning i att hon bragts om livet. Missing People har åkt hem. De enda som letar nu är tekniker och utredare bakom blåvita avspärrningsband.

Men för dem som var på plats under den intensiva sökveckan finns ett intryck som inte ens kan förtas av det ofattbara och tragiska beskedet sent på fredagskvällen. Det engagemang från minst 3 037 frivilliga sökare, otaliga poliser, föreningar, kommuner, soldater, kust-bevakare och många andra som engagerade sig i sökandet efter den försvunna Lisa Holm.

– Att något som är så ont lockar fram så mycket gott. Tänk att man klarar av att vända det. I stället för att vara hatisk och arg så blir man konstruktiv, säger Hanna Lundborg, en av de frivilliga sökarna från trakten.

Utanför kaféets entré i Blomberg växer havet av buketter. Ljuslågor fladdrar i regnet. På den lilla gräsplätten utanför den röda byggnaden som hyser Café på klostret har någon planterat ett japanskt körsbärsträd. Jorden är nylagd och spaden står lutad mot ett staket. Det är till Lisas minne.

Bland blommorna, på ett vitt papper nedtyngt med en sten, står en enkel fråga med stora raka, handskrivna bokstäver: Varför?