Svenska kirurgen: Folk kommer in med andras kroppsdelar

Publicerad 2024-03-14

På sjukhuset i södra Gaza är det misär.

Det säger svenska kirurgen Moheb Rashid, som jobbade i Khan Yunis i två veckor.

– Den enda enkla patienten jag hade där nere hade knäckt vilket sjukhus som helst i Sverige, säger han till Aftonbladet.

Följ ämnen
Israel

Under två veckor i de mest intensiva förhållandena jobbade svenska traumakirurgen Moheb Rashid, på Europasjukhuset i Khan Yunis i södra Gaza.

– Den enda enkla patienten jag hade där nere hade knäckt vilket sjukhus som helst i Sverige, säger han till Aftonbladet.

Svenska läkaren Moheb Rashid.

Moheb bor i Göteborg men jobbar för det mesta i Norge. Han är expert på traumakirurgi – främst hjärta, lunga och kärl.

Att han ville lämna norden och åka ner till krigsdrabbade Gaza var av humanitära skäl. Men han hade inte kunnat tänka sig hur illa det faktiskt var.

– När man väl upplever situationen så är det mycket värre än man över huvud taget kunde föreställa sig, säger han.

”Massa splitterskador”

Resurserna var knapphändiga, och alla skador extrema. Vanligtvis handlar det om tryckskador till följd av bombningar.

– Och det på en redan svag patient. De är uttorkade och svälter.

– Jag har knappt sett någon som bara har en skada på ett system. Man opererar thoraxen (bröstkorgen, reds. anm), sen måste man gå in i buken och operera färdigt där. Efter det vänder man dem på ryggen och där har de en massa splitterskador, säger han.

Han berättar att folk som drabbats av explosioner och tappat kroppsdelar, kommer in med fötter och ben som de tror är deras egna men egentligen tillhör någon annan.

– Det är massor. Varje patient har varit med om tillräckligt för att skriva en bok.

Moheb Rashid under en operation.

Personalen sover ”packade som sillar”

Och de med mindre akuta besvär, som hjärtproblem, njursvikt eller högt blodtryck kommer inte in till sjukhuset. Köerna är för långa och traumapatienter prioriteras.

– Så de dör ju.

Moheb bodde på sjukhuset i två veckor. Tillsammans med de andra kirurgerna sov de ”packade som sillar”. På grund av säkerhetsrisken kunde de inte lämna byggnaden. Och någon avancerad medicinsk utrustning var det inte att tala om, det vatten som används tas direkt från havet.

– Man saknar väldigt mycket. Till och med vanliga handskar.

Men trots allt mörker fanns ljusglimtar också.

– Om det inte hade funnits positivitet hade folk dött som flugor. Det är ett fantastiskt team där nere, alla är väldigt duktiga, säger han.