Stormen drar vidare - Italien nästa offer?
Krisen hamnar allt närmare eurons inre kärna
Med Grekland delvis löst skiftar fokus genast till nästa krishärd.
I Italien hänger Berlusconi löst. Många tippar att hans avgång är nära.
För varje nytt land hamnar stormen allt närmare eurons inre kärna.
Den så kallade marknaden orkade knappt ens spricka upp i ett leende när det stod klart att Grekland får en bred koalitionsregering som tänker rösta igenom EU:s räddningspaket och de hårda nedskärningar som krävs i utbyte mot nödlånen.
Blixtsnabbt skiftade uppmärksamheten istället till Italien där politisk instabilitet hotar mitt i den ekonomiska krisen.
Ett antal parlamentsledamöter i premiärminister Silvio Berlusconis parti revolterar öppet och kräver hans avgång. Förlorar Berlusconi en budgetomröstning i morgon blir det nästan säkert en misstroendeomröstning senare i veckan som kan leda till hans avgång.
Förnekelse
Precis som tidigare Grekland verkar Italien leva i ett tillstånd av förnekelse.
– Italien har inga finansiella problem, hävdar Berlusconi. Våra restauranger är fulla. Det är svårt att få plats på flygen och turisthotellen är fullbokade.
Sagor som ingen utanför Italien längre tar på allvar.
Räntorna som Italien måste betala på sin statsskuld nådde i går rekordnivåer sedan euron infördes. De närmar sig sju procent vilket av många anses vara den smärtgräns då landet inte längre kan låna på den öppna marknaden utan tvingas gå till IMF och EU:s räddningsfond för att be om hjälp.
Omvärlden litar helt enkelt inte på att Italien ska kunna betala sina skulder. Enda skälet till att räntan inte redan slagit igenom taket är att Europeiska centralbanken, ECB, stödköpt italienska statspapper.
Övervaka
I ett försök att lugna långivarna tvingades Berlusconi under G-20 mötet i Cannes gå med på att låta IMF på plats övervaka så att Italien i praktiken genomför de besparingar som man lovat göra. En åtgärd som normalt bara drabbar u-länder.
Berlusconi personligen verkar vara en central del av problemet. Rykten om hans avgång i går fick börsen att ta glädjeskutt och låneräntorna att sjunka.
Italiens ekonomi är Europas tredje största. EU:s räddningsfond är i dagsläget för liten för att kunna rädda Italien. På det nyss avslutade G-20 mötet var omvärlden tämligen kallsinnig till att bidra med pengar till fonden. Ni får lösa era egna problem, var beskedet till Europa.
Faller Italien vacklar Frankrike.
Omkull
Franska banker är de som lånat ut mest och blir därför de stora förlorarna om Italien inte kan betala sina skulder. Går franska banker omkull blåser det upp till orkan i eurons absoluta kärna. Tyskland är rikt men kan inte på egen hand rädda resten av euro-länderna.
Ingen orkar tänka på det just nu men Spanien är ytterligare en riskfaktor. Val hålls den 20 november och socialisterna får nästan säkert lämna över till de konservativa. Fortsätter Spanien spara och strama åt är det inget problem men det kan vara frestande för de nya makthavarna att undvika att genomdriva impopulära beslut. Då kan Spanien åter hamna i farozonen.
Även om vinden ljust nu mojnat i Grekland är det sannolikt att stormen vänder tillbaka. Räddningspaketet måste röstas igenom formellt av regeringen och sedan ska besparingarna genomföras i praktiken. Vilket inte blir lätt med ett nyval väntande runt hörnet.
Fokus skiftar men krisen biter sig envist kvar.
Aftonbladets