Premiärministern: Kosovo är en framgångssaga

Publicerad 2023-06-08

Albin Kurti i samband med invigningen av Prideveckan i Kosovos huvudstad Pristina.

PRISTINA. USA och EU har krävt nya lokalval i Kosovo efter turbulensen i de norra kommunerna.

Premiärministern Albin Kurti säger i en exklusiv intervju med Aftonbladet att han öppnar för möjligheten.

– Men då måste det ske utan att Belgrad ingriper.

Vi träffar Albin Kurti i samband med att han och president Vjosa Osmani inviger Prideveckan i huvudstaden Pristina.

Ceremonin hålls i regeringsbyggnaden, där också USA:s ambassadör Jeffrey Hovenier deltar. De tre talar om demokrati, mänskliga rättigheter och frihet att få älska vem man vill.

För drygt en vecka sedan var orden hårdare.

Efter våldsamma sammandrabbningar mellan Natosoldater och kosovoserber i norra Kosovo röt Hovenier till, bland annat på Twitter. USA fördömde både den kosovoalbanska regeringens agerande – att installera fyra kosovoalbanska borgmästare i de serbdominerade kommunerna – men också demonstranterna som attackerat Natosoldater.

Sedan dess har de diplomatiska samtalen avlöst varandra i hög takt.

Blivit uppläxad

När Albin Kurti svarar på våra frågor skriftligt dagen efter vår förfrågan har han just blivit mer eller mindre uppläxad av EU:s sändebud Miroslav Lajcak och USA:s dito Gabriel Escobar vid ett möte i Pristina.

Kosovos president Vjosa Osmani (i mitten) tillsammans med Miroslav Lajcak och Gabriel Escobar i samband med ett möte i tisdags.

Båda lyfte att samtalen om en förbättrad relation mellan Kosovo och Serbien måste återupptas. De krävde också att Kosovos polis måste lämna kommunhusen – för att dämpa spänningarna i områdena där kosovoserber dominerar – och att nya lokalval ska utlysas.

Vår första fråga till premiärministern lyder: En huvudfråga har handlat om att Kosovopolisen måste lämna byggnaderna. Men ni har också satt upp Kosovos flagga på byggnaderna, vad händer med dessa?

– Kommunhusen tillhör Kosovo. Kosovos polis finns inne och omkring dessa byggnader, sida vid sida med Natopersonal, eftersom det finns våldsamma grupper utanför vars intentioner inte är fredliga, svarar Albin Kurti.

Polisen bevakar en offentlig byggnad i staden Zvecan.

”Attackerar och bränner”

Händelserna under måndagen den 29:e maj är tydliga bevis på detta, enligt premiärministern.

– Den dagen blev det tydligt för oss alla vilka som är våra motståndare: högerextremistiska maskerade grupper som vandaliserar, attackerar och bränner ner allt som inte anses vara serbiskt, som upphöjer nationalistiska och chauvinistiska symboler, som Serbiens kors med fyra S och bokstaven Z, som kopplas till Rysslands aggressioner i Ukraina.

Premiärministern tar upp attackerna mot de 30 Natosoldaterna, och även attacker mot journalister och Kosovopoliser efter måndagen, säger att ingen incident orsakats av Kosovopolisen.

Medieuppgifter gör dock gällande att även kosovoserber skadats, en av dem av skjutvapen.

En bild från oroligheterna i Zvecan i måndags förra veckan.

Vajat ensam

Därefter svarar han på frågan om Kosovos flagga, som vajat ensam på kommunhusen, omgiven av en rad serbiska flaggor under den vecka som Aftonbladet besökt de norra kommunerna.

Flera har påpekat för oss att den provocerar, eftersom områdena styrdes av kosovoserber fram tills i november, då gruppen avgick från alla offentliga jobb och befattningar i protest mot regeringen.

– Kosovos flagga är en statssymbol som representerar alla medborgare och samhällen här. Det är standard på alla officiella och offentliga byggnader. Det är inte en triumfatorisk symbol, det är inte dess syfte. Vilken annan flagga skulle hänga där om inte Kosovos? säger premiärministern.

”Utan att Belgrad ingriper”

Albin Kurti säger att regeringen ”är öppen för förslaget” att hålla nya lokalval.

Vad behöver ske för att nya val ska hållas?

– Vi behöver starka internationella fördömanden av händelserna och de våldsamma extremisterna och kriminella gruppernas närvaro, samt att attacker mot lokala och internationella institutioner omedelbart upphör.

Han säger att förövarna antingen måste gripas eller åka tillbaka till Serbien ”som många av dem kommer från” och att rättsstatsprincipen nu måste råda, både för att lugna situationen, men också för att föra den framåt.

– Rättsstatsprincipen är också en garant för demokratiska och fria val, såväl som rättvisa och öppna valkampanjer, närhelst de äger rum.

Albin Kurti och president Vjosa Osmani (till höger på bilden).

Innan nya val kan hållas måste regeringen först försäkra sig om att det inte blir en upprepning av det förra valet, som hölls den 23 april, då majoriteten av de röstberättigade i kommunerna bojkottade valet, uppger Kurti.

– Men då måste det ske utan att Belgrad ingriper, vilket återigen kan hindra lokala kosovoserbers deltagande i valet, både som väljare och kandidater till valet.

– Tills dess måste vi enligt lag säkra den demokratiska funktionen vid våra lokala institutioner i dessa kommuner, och kunna erbjuda grundläggande kommunal verksamhet till alla våra medborgare. Den verksamheten har inte fungerat på sex månader nu. Och för det behövs borgmästare som arbetar.

Fått kritik

Flera Kosovokännare vi pratar med säger att kritiken från det internationella samfundet mot Kosovos regering varit extra hård denna gång.

De understryker att Kosovo tagit flera steg mot att bli ett mer demokratiskt land, och att regeringen arbetat hårt för att implementera det senaste avtalet om normalisering av relationerna med Serbien, som undertecknades i våras, medan Serbien å sin sida varit mer negativt inställt.

Samtidigt får premiärministern Albin Kurti kritik även från de egna leden.

I ett tal till parlamentet den 2 juni valde Kurti att namnge flera kosovoserber som han menade hade deltagit i de våldsamma protesterna och borde ställas inför rätta. Ett övertramp, enligt en del, eftersom ingen ännu dömts.

Den serbisk-ortodoxe munken Sava Janjic.

Det upptrissade tonläget oroar också en av den serbisk-ortodoxa kyrkans mest framträdande namn i Kosovo, munken Sava Janjic.

– Jag är väldigt oroad över att Kurti fortsätter att använda den här retoriken. Det finns definitivt individer i norra Kosovo som kan ha agerat olagligt, men det måste bevisas. Det han gjorde, att läsa upp deras namn i parlamentet, är att göra dessa människor till måltavlor, säger han till Aftonbladet när vi träffar honom vid det av FN världsarvsklassade klostret i byn Decan i västra Kosovo.

”Helt fel väg”

– Han använder också konstant det nedsättande uttrycket ”fascistmilis”, ett uttryck endast Ryssland använder mot ukrainare. Det är absolut helt fel väg framåt.

Janjic understryker att den enda vägen framåt är icke-våld, men betonar också att kosovoserber som minoritet i Kosovo har rättigheter, nedtecknade i flera EU-avtal.

– Det blir mycket viktigt att se huruvida Kosovos styrande kan förändra sitt beteende. Vill de inte det kan krisen pågå i flera månader, och vi kommer inte att se någon framgång för dialog.

Vi frågar premiärminister Albin Kurti om det hårda språkbruket.

Vad har du för bevis för att dessa ”fascistmiliser” är betalda av Serbien, som du hävdar?

– Deras band och kopplingar är uppenbara, inleder Kurti sitt svar.

Albin Kurti har använt ett hårt språkbruk och bland annat kallat kosovoserbiska demonstranter för ”fascistmilis”.

Han pekar därefter ut ett antal kosovoserbiska politiker och profiler i norr som ska ha deltagit i protesterna och säger att dessa har svartlistats av USA och Storbritannien för bland annat korruption och samtidigt flertalet gånger setts sida vid sida med Serbiens president Aleksandar Vucic.

Han bifogar också den lista med namn på kosovoserber som han läste upp i parlamentet.

Präglats av konflikt

Det är uppenbart att de båda sidorna står långt från varandra.

Det märks också bland människor vi pratar med i norra Kosovo.

Gemensamt för både kosovoserber och kosovoalbaner är att deras liv präglats av flera år av konflikt.

Kosovoserben Nebojsa Elezovic, 40, i Zvecan säger att ”de bränner ner våra hus och våra kyrkor” och syftar bland annat på händelserna i Kosovo 2004 då minoritetsgrupper attackerades av kosovoalbanska extremister, 19 människor dödades, hundratals skadades och ett stort antal hus och kyrkor brändes ner.

Kosovoalbanen Faton ”Tonni” Hyseni, 25, i Mitrovica säger att han sällan tog sig till serbdominerade norra delarna innan han öppnade frisörsalong där, av rädsla för att få stryk.

Munken Sava Janjic säger att han förstår oron.

– Kosovo är den enda platsen där attacker mot heliga platser, muslimska såväl som kristna, har fortsatt även efter kriget. Det konstaterar jag med stor sorg. Det är ett allvarligt problem.

Han konstaterar också det vi själva kunnat se när vi bjuds in till klostret: Att Natosoldater från den internationella fredsstyrkan Kosovo Force (Kfor) vaktar utanför, för säkerhets skull.

”Måste försvaras”

Vi avslutar intervjun med premiärminister Albin Kurti med frågan: Hur har de senaste händelserna påverkat Kosovo som land?

Han svarar:

– Kosovo är det mest demokratiska landet i västra Balkan. Det är ett fantastiskt exempel på när kvalitativ demokrati och ekonomisk tillväxt går hand i hand, särskilt i tider då vissa makter, och stormakter, anser att demokrati inte behövs för utveckling.

Han redogör därefter för vad regeringen, och hans parti Lëvizja Vetëvendosje, som betecknas som både socialdemokratiskt och nationalistiskt, har åstadkommit sedan den fick makten för två år sedan: skatteintäkterna har ökat med 66 procent, både utländska direktinvesteringar och exporten har fördubblats.

Han avslutar:

– Vi är måna om att skydda dessa framsteg. Kosovo är en framgångssaga som måste försvaras.

Följ ämnen i artikeln