Grundskolechefen: Våra beslut bygger helt på Smittskydd och Fhm
Publicerad 2021-02-03
Facket riktar kritik mot att högstadieelever återgår till skolbänkarna.
Men Malmö stad följer Smittskydd Skånes råd, belyser grundskoledirektör Anders Malmquist.
Han säger att man inte heller är främmande för att gå över till fjärrundervisning lokalt på vissa högstadieskolor om det behövs, vilket bestäms i samråd med smittskyddet.
– Vi låter bli att tycka och följer istället vad Smittskydd och Folkhälsomyndigheten säger, säger Anders Malmquist.
I måndags återgick Malmö stads niondeklassare till klassrummen efter en tid av fjärr- och distansundervisning, något som infördes på grund av hög smittspridning i Skåne. Nästa vecka ska sjuorna gå tillbaka till klassrummen, måndagen den 8 februari.
– När det gäller åttorna så måste vi bedöma det längre fram och se hur smittspridningen är, och utifrån vad Smittskydd Skåne rekommenderar oss, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö stad.
Återgången till undervisning på plats i skolorna har väckt reaktioner, bland annat hos Lärarnas Riksförbund i Malmö. Till Aftonbladet säger de att de aldrig tidigare under pandemin fått så många samtal om oro och rädsla från högstadielärare som nu. Anders Malmquist belyser dock att Smittskydd Skåne rekommenderat en successiv återgång, och att Malmö stad följer smittskyddets rekommendationer.
– Vi har haft som huvudstrategi, under hela den här pandemin, att bygga våra beslut på vad smittskyddet och Folkhälsomyndigheten råder oss. Vi menar att vi inte ska ge oss in i medicinska bedömningar kring pandemin utan måste ha väl underbyggda beslut. När smittskyddet först sa att vi skulle ha distansundervisning gick vi över till det, men för en och en halv vecka sedan ungefär blev vi rådda av Smittskydd att börja gå tillbaka till närundervisning och då följer vi den rekommendationen. Våra beslut bygger helt på vad smittskyddet och Folkhälsomyndigheten rekommenderar, säger Anders Malmquist.
Riktar kritik
Lärarnas Riksförbund i Malmö har till Aftonbladet uttryckt oro över att det inte går att följa råden som finns för att återgå till närundervisning smittsäkert.
– Lärarna står med 30 personer i klassrum, de står med 100-150 personer i matsalar. Hur gärna politikerna och de styrande ändå vill att man ska kunna hålla avstånd, så vet alla som jobbar i skolan att det kan man inte. Vi har prövat, säger Johan Åström, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund i Malmö till Aftonbladet.
– Så mycket samtal som vi får nu om rädsla och oro från våra medlemmar har vi aldrig fått tidigare under hela pandemin. Det har vi meddelat förvaltningen, att den här återgången kom för snabbt. Vi hade önskat att man gjorde som i Lund och höll delar av högstadiet hemma ett par veckor till nu, säger Johan Åström.
Lunds niondeklassare återgår till undervisningen denna vecka precis som i Malmö, men för sjunde- och åttondeklassare ska man successivt återgå till närundervisning först efter 19 februari.
Lärarnas Riksförbund menar alltså att man borde gjort som Lund, som väljer en annan väg och fortsätter mer med distans. Vad tycker du om det?
– Vi låter bli att tycka och följer istället vad Smittskydd och Folkhälsomyndigheten säger om att de rekommenderar att gå tillbaka till närundervisning, vi vill bygga våra beslut på fakta ifrån de som kan detta bäst. Det är det vi gör. När vi hamnar i en situation där vi ska börja tycka tror jag att vi är på en farlig väg, vi måste låta fakta avgöra våra beslut, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör Malmö stad.
– Vi har förstås största respekt för att man är oroliga för att bli smittade, och den oron delar vi med alla andra yrkesgrupper som måste fysiskt vara på plats på sina arbetsplatser. De som inte kan arbeta hemifrån upplever förstås en oro och det måste vi möta på bästa möjliga sätt.
Vad gör ni för åtgärder för att säkerställa att hindra smittspridning i skolorna där det är så svårt att hålla avstånd?
– På varje skola gör man riskbedömningar för att komma fram till hur man ska anpassa råden till den egna skolan. Vi vet att detta är svårt men det vet ju även Folkhälsomyndigheten och Smittskydd. De väger ju för- och nackdelar runt vartannat och sen ger de oss sina rekommendationer och dem följer vi. Det är inte så att smittskyddet är omedvetna om den svårighet som finns i att alla situationer följa rekommendationerna på skolorna, men ändå får vi råden nu att vi ska återgå till närundervisning successivt i alla fall. Sen kan det komma ett nytt ställningstagande under resans gång, vi lyssnar ju på smittskyddet nästan varje vecka vad de säger.
Vad är största orosmomentet med att gå tillbaka?
– Det är förstås om vi skulle få smittspridning på någon skola, vi hade ju den situationen innan årsskiftet. Generellt sett har vi inte haft någon dramatisk smittspridning på våra skolor och de flesta som blivit smittade har inte blivit smittade i skolans miljö. Men vi hade några utbrott där vi uppenbarligen hade smitta i arbetslag och vi hade fyra ställen där vi fick stänga ner lokalt. De möjligheterna har vi ju kvar nu, till och med utökade möjligheter efter ett regeringsbeslut, att vi kan göra precis som gymnasieskolorna, stänga ner lokalt och växla över till fjärrundervisning om vi ser att det är särskilt svårt på några ställen. Det är vi inte främmande för att göra i så fall men det gör vi efter att ha pratat med smittskyddet.
Har ni några särskilda strategier inför sportlovet?
– Nej, det har vi inte i nuläget, och vi vet ju inte riktigt säkert vad det får för effekter, sportlovet. Det är ju lite oroväckande att trots att man rekommenderat att man inte ska resa på sportlovet så finns det indikationer om att många kommer göra det i alla fall. Det är klart att det är olyckligt, för det kan i värsta fall bidra till att vi får en ökad smittspridning. Vi vet inte i dagsläget om det blir så. Vi måste möta detta med de restriktioner vi redan har, undvika samla personal, hålla avstånd, och så vidare.