Militär attack inte det stora hotet från Ryssland
Oron för en militär attack mot Sverige från Ryssland står inte i proportion till det faktiska hotet.
Den nya kalla kriget-mentalitet som sprider sig gynnar framförallt militären och vapentillverkare.
När det verkliga hotet egentligen kommer från ett annat håll.
Sverige ska lägga ner någonstans kring 10-20 miljarder kronor på att köpa Patriotrobotar från USA. Robotarna är tänkt att fungera som ett skalskydd över Sveriges viktigaste delar mot ett ryskt anfall av Iskanderrobotar.
Att summan är så osäker beror på att det ännu inte finns någon färdig offert från USA och på hur många robotar Sverige till slut beställer.
Uppgraderingen är bara en av många som gjorts, eller är på väg att göras, sedan Ryssland annekterade Krim 2014 och började uppträda mer aggressivt i Sveriges närområde. Under en lång rad av år levde Sverige, och övriga västvärlden, i villfarelsen att världen blivit helt fredlig och att Ryssland aldrig mer skulle uppträda som ett militärt hot.
Från naivitet till panik
Ur den aspekten är det planerade köpet säkert välmotiverat även om det handlar om ofantliga belopp.
Men det finns ett problem att hålla ögonen på.
Pendeln har på bara några år svängt från total naivitet när det gäller militära hot mot Sverige till total panik. Pendlar har en tendens att röra sig mellan två ytterligheter.
Precis lika korkat som det var att på 90-talet tro att världsfreden var evig bara för att Berlinmuren rämnat och Sovjetunionen upphört att existera, precis lika dumt är det att nu utgå ifrån att kriget står för dörren bara för att ryska stridsflygplan aggressivt patrullerar runt Östersjön och att Ryssland har flyttat Iskanderrobotar till Kaliningrad, farligt nära Sverige.
Ingen plan
Den ökade spänningen innebär inte per automatik att den faktiska risken för krig växer. För att så ska vara fallet måste det finnas en intention eller plan hos våra mäktiga granne i öster att attackera Sverige. Någon sådan går inte att spåra.
President Vladimir Putin är inte dum i huvudet. Redan att attackera någon av de baltiska staterna vore ett oerhört riskabelt projekt som sannolikt skulle leda till ett krig mot Nato. Detsamma gäller en invasion av Sverige.
Nyligen meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju att Sverige inte har någon garanti för att Nato kommer till undsättning ifall vi blir attackerade. Vilket var detta århundrades mest självklara uttalande.
Allting annat hade varit en sensation. Självklart har Sverige ingen garanti eftersom vi inte är fullvärdiga medlemmar av Nato. Försvarsgarantin är själva grundbulten i medlemskapet och delas givetvis inte ut till icke-medlemmar.
Otänkbart
Däremot vore det närmast otänkbart att Nato skulle förhålla sig passivt om Ryssland attackerar Sverige eftersom ett sådant anfall vore ett allvarligt hot även mot Nato.
Hotet från Ryssland finns där och det har växt. Men någon militär attack står inte för dörren. Inte i dag, inte imorgon och sannolikt inte heller i övermorgon.
Då är hotet betydligt större för andra typer av ryska attacker och rysk påverkan på Sverige. Försvarets Radioanstalt rapporterar varje år om tusentals försök att hacka sig in i känsliga svenska databaser på universitet, företag och myndigheter. Från Ryssland och andra länder.
Presidentvalet i USA visar hur Ryssland försöker destabilisera och styra länder i önskad riktning genom att påverka deras politiska system.
Cyberattacker
Det är i cyberattacker, subversiv påverkan, energisabotage och annan asymmetrisk krigsföring som det största hotet från Ryssland finns. Denna form av krigföring är betydligt billigare och mindre riskfylld än robotar och invasionsstyrkor.
Mitt i hysterin om att "ryssen kommer" gäller det också att hålla i minnet att det finns de som tjänar på att underblåsa och överdriva hotet.
Nyligen gick den brittiske arméchefen Nick Carter ut och beskrev Ryssland som det största hotet mot Storbritannien sedan kalla kriget. Han hymlade inte med att han gjorde det för att få politikerna att anslå mer pengar till försvaret.
Mer pengar
Så är det med militärer i hela västvärlden inklusive Sverige. För dem är den ökade hotbilden ett utmärkt tillfälle att försöka lägga beslag på mer pengar. Efter många år när de haft svårt att motivera sina anslag är läget plötsligt det motsatta.
Då gäller det för politikerna att hålla huvudet kall och prioritera de verkliga hoten.