Nya hotet i överfulla rohingyalägret: Bajsbakterier

Nivette Dawod

Över 600 000 rohingyer har flytt från Burma till Bangladesh på kort tid och flyktinglägret i staden Cox’s Bazar har vuxit explosionsartat.

Röda Korset har hittat mängder av avföringsbakterier i vattnet och varnar nu för att risken är mycket hög för kolerautbrott.

– Det är fruktansvärda humanitära förhållanden, säger Michaela Friberg Storey vid svenska Röda korset.

Larmen duggar tätt om den kris som råder för minoritetsgruppen rohingya som flytt från burmesiska delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh. Efter att ha flytt militärgruppers systematiska bränder och attacker, och det som en Amnesty-rapport kallar för brott mot mänskligheten, hamnar de allra flesta i staden Cox’s Bazar i Bangladesh där det som från början var några stycken flyktingläger nu har vuxit explosionsartat.

– Det har blivit ett av världens största flyktingläger nu och det råder fruktansvärda humanitära förhållanden, säger Michaela Friberg Storey, chef för internationella insatser vid svenska Röda korset.

Smittat av bajsbakterier

200 000 människor fanns redan boende i lägret, och sedan augusti räknar man med att ungefär 600 000 rohingyer har tillkommit.

Det har inneburit att infrastrukturen tvingats bygga upp i rekordfart, och toaletter och vattenbrunnar hamnat farligt nära varandra. När Röda korset gjort tester av vattnet har man upptäckt att det är smittat av e.coli-bakterier, alltså bajsbakterier.

– En person med ett bra immunförsvar får ur sig bakterien om den dricker rent vatten och får i sig socker och salt. Men här bor otroligt svaga människor, det råder hög grad av undernäring hos små barn. De klarar inte bakterien och blir rejält utsatta. De drabbas av uttorkning, säger Michaela Friberg Storey.

Situationen är akut eftersom vattnet som människor i lägret använder till att dricka och laga mat nu är så smutsigt, berättar hon vidare.

Oro för kolera

– Vår enorma oro är att kolera sprids i den här miljön. Då ser vi en risk för ett kolerautbrott av mycket stora mått, och kolera kan ju vara en dödlig sjukdom om man inte får rätt behandling.

Unicef (FN:s barnfond) har utfört massvaccinationer för att undvika just spridning av kolera.

Det som Röda korset, och andra hjälporganisationer på plats, gör nu är att djuphålsborra för att nå grundvattnet längre ner i marken. Sedan måste vattnet ”klorineras”, alltså rengöras så att bajsbakterierna dödas av klor. Men det kräver också utbildning och information till flyktingar som till en början brukar avfärda vattnet, som luktar och smakar annorlunda när det klorinerats. I den 30-gradiga värmen behöver människorna, som också ofta är skadade eller undernärda efter våldsvågen de utstått i hemlandet, dricka mycket vatten.

– Sedan försöker vi hitta lösningar på vad vi ska göra med all avföring när det inte finns fungerande avloppssystem och överfulla latriner. Det är en väldigt svår fråga som sträcker sig upp till regeringsnivå nu, säger Michaela Friberg Storey.

Etnisk rensning

Helst ska frågan vara löst innan dess att Bangladesh går in i cyklonperiod. Monsunperioden är precis över, och under regnet har den kuperade terrängen i Cox’s Bazar ofta förvandlats till lera. Men även torka kan innebära fara, eftersom det påverkar tillgången till grundvatten.

– Den här situationen har skett så explosionsartat att det inte går att peka ut någon ansvarig för att vattnet blivit förorenat. Men nu måste vi fortsätta koordinera hjälpen så att läget inte förvärras, säger Friberg Storey.

Bangladesh har tidigare talat om att skicka tillbaka rohingyer till Rakhine, eller att utvidga lägret till vad som skulle bli en mycket överbefolkad flyktingstad, något FN varnat landet för.

Generalsekreteraren António Guterres talade redan i september om etnisk rensning och FN:s säkerhetsråd har fördömt våldet, men Burmas ledare, den Nobelprisade Aung San Suu Kyi, har undvikit att kritisera sin militär.