Matteprofessorn: ”Kan betyda att dödligheten är högre”
Uppdaterad 2023-01-12 | Publicerad 2020-05-21
Drygt sju procent av stockholmarna hade antikroppar mot covid-19 i slutet av april.
Siffran är lägre än vad matematikprofessorn Tom Britton räknat på i tidigare prognoser.
– Om det var väsentligt färre smittade då betyder det också att dödligheten är högre, säger han.
Ett första resultat från Folkhälsomyndighetens nationella tester visar att 7,3 procent av stockholmarna hade utvecklat antikroppar mot covid-19 under vecka 18, alltså i månadsskiftet april/maj.
Siffran speglar smittan tidigare i april eftersom det tar några veckor för kroppen att utveckla antikroppar.
På fredagens presskonferens kommenterade statsepidemiolog Anders Tegnell mätningen.
– Det stämmer väl överens med de modeller vi har gjort tidigare och andra modeller, kanske lite lägre. Vi tror att 20–25 procent av Stockholms befolkning har haft smittan, sa han.
Tom Britton: Klart lägre
Matematikprofessor Tom Britton – som tidigare gjort en prognos på att 12 000 svenskar kommer att dö i corona – är mer förvånad över siffran 7,3 procent.
– Den är ju låg, klart lägre än vad jag gjorde i en tidig enkel modell och framför allt Folkhälsomyndighetens lite mer omfattande prognos. För motsvarande tid skulle den sagt att ungefär 18 procent hade smittats och nu är det då 7,3 procent som har antikroppar vilket ju inte är exakt samma sak, men så ligger det till, sa han i SVT:s Aktuellt på onsdagskvällen.
Tom Britton funderar på om han gjort något misstag i sin prognosmodell. Han lyfter också möjligheten att en del smittade har så milda symtom att de inte utvecklar antikroppar, något som bland annat konstaterats i en mindre kinesisk studie.
– Tidigare prognoser har handlat om hur många som är smittade. En teori är alltså att en del personer som smittats inte får antikroppar, sa han till Aftonbladet efter tv-sändningen.
Professor: Kan vara immun utan antikroppar
Mia Philipson, professor i fysiologi och expert på immunitet, nämnde i Aktuellt flera faktorer som kan förklara den oväntat låga antikroppssiffran.
– Det kan bero på att viruset kanske inte smittar lika mycket som vi trodde. Det kan också bero på att restriktionerna efterlevs och fungerar, sa hon.
En annan orsak är, enligt Mia Philipson, just att man kan vara immun utan att ha mätbara nivåer av antikroppar i blodet.
– Kroppen har flera olika sätt att utveckla immunitet. Antikroppar produceras av b-celler, men vi har också t-celler som även de känner igen viruset och virusinfekterade celler.
Hon är övertygad om att den verkliga immuniteten är högre än andelen med antikroppar.
– Ja, jag tror att vi hade haft betydligt större smitta om det inte är så, sa hon.
Hon duckade på frågan om hur siffran 7,3 procent påverkar diskussionen om flockimmunitet.
– Det kan jag inte riktigt svara på. Det jag kan säga är att ju mindre smittsamt ett virus är, desto lägre procentsats behövs för att det man kallar för flockimmunitet ska utvecklas.
”Tillbaka till skrivbordet”
Tom Britton uppgav i SVT att han nu får göra nya beräkningar:
– Ja, vi får gå tillbaka till skrivbordet. Jag, absolut, även många andra, och se om det är någonting vi inte fångar upp på ett bra sätt. Till exempel kanske det sprids i en snabbare i takt i början på ett utbrott.
I Tom Brittons tidigare prognos – utifrån uppskattningar av antalet smittade i början och mitten april – var dödligheten kring 0,4 procent.
– Om det var väsentligt färre smittade då betyder det att dödligheten är högre. Men då tror jag att vi kommer att landa på att färre smittas totalt också, säger han till Aftonbladet
Betyder det att du vill revidera dödssiffran i din tidigare prognos?
– Nej, det betyder det inte, även om det blir lite mer osäkert nu. Kurvan över dödstal går onekligen ner, det behöver man ingen modell för att se. Börjar de gå upp kommer Folkhälsomyndigheten att dra åt tumskruvarna. Det kommer inte att tillåtas.
Vad betyder det att du ”får gå tillbaka till skrivbordet”? Vilka nya slutsatser kan det bli frågan om?
– Det kan betyda att smittan har ett långsammare förlopp. Att restriktionerna har pressat ner smittspridningen i högre grad eller att det finns stora variationer i hur lätt man smittas. Ju större skillnad det är mellan individer där, desto färre kommer att smittas.
Tror på ”nytt normalläge”
Tom Britton understryker att antikroppsstudien än så länge är liten och att han inte vet om urvalet varit representativt. Men stämmer siffrorna tror han att det får konsekvenser för restriktionerna.
– Vi kommer att få ha fysisk distansering lite längre. Universitet och högskolor kommer kanske att öppna, men vi kommer behöva undvika trängsel lite längre. Samhället lär sig efter ett tag att gå tillbaka till något hyfsat normalt där man ändå undviker det mest riskabla beteendet.
– På lite längre sikt tror jag på ett nytt normalläge där vi inte skakar hand och trängs i tunnelbanan, men där restaurangerna kommer ha öppet.
PODD Så tjänar bluffmakare pengar på corona-oron
Coronapandemin har spridit sig över världen och det verkar dröja ett bra tag innan det finns ett vaccin att använda. Det här skapar stor oro hos många och det i sin tur leder till att folk blir lurade att köpa preparat och produkter som sägs lindra, bota eller motverka coronaviruset. Allt för att tjäna pengar på människors oro. Aftonbladet och Viafrees program 200 sekunder har granskat flera av de företagen som försöker sko sig på folks rädsla för coronasmittan.