Trump är bara en anledning till att få judehata
Vi kan inte skylla på Donald Trump.
Han är bara en anledning till att få hata.
Måndagen den 1 juli 1946 försvann en åttaårig pojke från sitt hem i Kielce i södra Polen. När han dök upp igen på kvällen två dagar senare rapporterade pappan till polisen att pojken hade hållits fången av judar.
Det blev upprinnelsen till det värsta våldsutbrottet mot judar i Polen, efter att andra världskriget tagit slut. Judar sköts ihjäl, slogs ihjäl, misshandlades och stenades av polis, soldater och av mobben på gatorna.
Det här var ett av flera upplopp efter kriget i Polen, sedan det spridits rykten och konspirationsteorier om att judar utförde ritualmord.
När min farmor och farfar, som hade bosatt sig i Bialystok efter kriget, fick höra om händelsen bestämde de sig.
De måste lämna Polen.
En skam att judar i Sverige hotas
I fjol, när minnet av Förintelsen uppmärksammades i synagogan i Malmö, sa statsministern att vi aldrig någonsin kommer att tolerera hatbrott, intolerans och antisemitism i vårt land.
Stefan Löfven har också kallat den antisemitiska närvaron i Malmö för en skam.
I det har han givetvis rätt.
Det är en skam att judar i Sverige måste utstå hatbrott, glåpord, misshandel, vandalisering.
Det är en skam att judiska församlingen i Umeå tvingas stänga ner sin verksamhet på grund av hot från nazister.
Det är en skam att organisationer som Nordiska motståndsrörelsen, som i sitt manifest hyllar Hitlers ”livsverk”, får uttrycka sitt hat och fullkomliga idioti på våra gator.
Och vad har politikerna hittills gjort för att försöka motverka antisemitismen?
Förintelsen räcker inte som lärdom
Vilka som ligger bakom brandbombsattacken i helgen mot synagogan i Göteborg vet vi ännu inte. Utan kan bara anta att den är starkt kopplad till konflikten mellan Israel och Palestina.
Efter att Donald Trump erkänner Jerusalem som Israels huvudstad har det utlysts en intifada från Malmö. ”Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna." Så lät det på en demonstration i Malmö i dagarna.
I höstas kallade en imam vid en moské i Helsingborg judar för apornas och svinens avkommor.
Förintelsen räcker uppenbarligen inte som lärdom.
Det som händer i det svenska samhället handlar inte om vad en amerikansk president beslutar eller inte.
Antisemitismen finns här oberoende av det.
Då precis som nu har pogromer mot judar handlat om konkreta händelser, som exemplet i Kielce i Polen, som används som förevändningar för att hota och attackera judar.
Trumps agerande är i det här fallet bara är ursäkt för vissa människor att tro att det är legitimt att hata och hota.
Och vi måste inse att judar inte hatas på grund av Israel, utan att kärnan i hatet mot Israel handlar om att det är en judisk stat.
Det, Stefan Löfven, är en skam
Ett kilo socker. Det kunde vara priset på en mamma, en dotter, en farfar eller son. Ett futtigt pris på ditt liv, om du var jude.
Det var bland annat vad nazisterna kunde erbjuda till en person som angav en jude under Förintelsen. Hela min farmors liv har präglats av vad omgivning satt för ynka värde på henne som människa, bara för att hon är judinna.
Det sägs att vi inte får glömma Förintelsen.
Sorgligt nog blir vi påminda om det hat som var grunden till just Förintelsen.
Det blir gång på gång tydligt att Sverige missköter uppgiften att ta itu med antisemitismen.
Det, Stefan Löfven, är också en skam.