Pappan sms:ade – visste inte att sonen just mördat: ”Lägg av nu”
42 barn misstänkta för mord – flera larm från föräldrar
Publicerad 2024-02-02
42.
Så många barn var misstänkta för mord i Sverige förra året – en fördubbling jämfört med för tre år sedan.
I flera av fallen har en förälder vädjat om hjälp med barn som visat tydliga tecken på att vara på väg utför.
”Mamma NN har uttryckt en oro för att sonen tar droger och att han ska bli dödad om socialtjänsten inte placerar honom”
"Behövlig vård måste enligt mammans uppfattning ske i en annan stad, eftersom sonen annars kommer gå tillbaka till vänner med dåligt inflytande på honom."
”Mamman hyser stor oro för sonens skolgång, hans drogbruk och de allvarliga brottsmisstankarna.”
Orden ovan kommer från tre olika dokument.
Tre olika pojkar.
Tre mammor.
Alla är exempel på en trend som pekade rakt upp förra året – barnen som misstänks vara inblandade i bland annat mord, mordförsök och stämpling till mord.
Dubbelt så många
Allt fler unga dras in i grova brott och antalet barn som förekommer i mordutredningar sjunker neråt i åldrarna.
Förra året var var det rekordmånga personer mellan 15 och 17 år som misstänktes för mord. Totalt var 42 barn misstänkta för mord, enligt siffror som Åklagarmyndigheten har tagit fram åt Aftonbladet.
Jämfört med tre år tidigare är det nästan en fördubbling. Då låg siffran på 23.
Det är inte bara de misstänkta unga mördarna som blivit fler. Även antalet barn som varit inblandade i olika stadier av brott med beteckningen mord har ökat. Förra året var totalt 327 barn mellan 15 och 17 år misstänkta för sådana brott. Det handlar bland annat om försök till mord och förberedelse till mord.
Statistik från Åklagarmyndigheten visar den kraftiga ökningen. Samma siffra låg året tidigare på 180 personer.
Använder sig systematiskt av barn
Camila Salazar, kriminolog på Fryshuset, menar att man inte kan säga exakt vad ökningen beror på.
– Vi ser att man börjar använda sig mer systematiskt av barn för att utföra väldigt grova våldshandlingar som tidigare sågs göras av äldre i miljön. Man tog även bort straffrabatten vilket kan ha gjort att man trycker ner åldrarna. Vi såg att det fanns unga i den miljön även tidigare men som begick andra typer av brott, säger hon.
Misstänkt trippelmördare
Ett av de mest uppmärksammade fallen förra året är 16-åringen som sitter misstänkt för tre mord – ett i Västberga och ett dubbelmord i Tullinge. Samtliga misstänks ha koppling till den interna konflikten i nätverket Foxtrot.
Den misstänkta trippelmördaren var 15 år gammal när han placerades på SiS ungdomshem. Trots sin unga ålder förekom han redan i 28 avsnitt i belastningsregistret.
Varningssignalerna hade varit tydliga. Själv berättade pojken att kriminella gäng gav honom droger, pengar och personligt skydd – helt gratis.
Hans mamma hade försökt sätta upp gränser och regler för pojken men vädjat om stöd från socialtjänsten. Till exempel hade hon bett om hjälp att ta honom till och från skolan. Men socialtjänstens insatser blev inte tillräckliga.
2023 hade han hunnit fylla 16 år. Då greps han efter skjutningen i Tullinge i en taxi, som enligt Aftonbladets uppgifter var nedsmutsad med hans uppkastningar.
Inom loppet av ett dygn misstänks han ha skjutit ihjäl tre personer i ett hänsynslöst gängkrig.
Behöver öka tillit
I flera fall har föräldrar larmat om sina barn och inte motsatt sig socialtjänstens beslut att till exempel placera barnet.
Det är något som Camila Salazar, som själv möter unga som är inne i kriminalitet, känner igen.
– Vi upplever att det finns ett stort behov och att man inte vet vart man ska vända sig. Då kan man förklara att socialtjänsten har bra verktyg, vänd er till dem, men då kan man få höra att föräldrarna inte litar på dem, säger Camila Salazar.
I andra fall har föräldrarna varit medvetna om barnens problematik och sett att det är på väg att gå utför – men trots det ändå motsatt sig I stället anser föräldrarna ofta att vården ska ges frivilligt.
– Utan tillit kommer inte socialtjänsten nå fram. Då får vi jobba med att bygga relationer. Man behöver en strategi kring hur vi ska öka tilliten annars riskerar insatserna inte nå fram, säger Camila Salazar.
Barn under 15 misstänkta
Det är inte bara ålderskategorin 15–17-åringar som förekommer i mordutredningarna.
Även barn under 15 år som misstänks ha varit inblandade i mordförsök ökar. Förra året var 29 barn under 15 år misstänkta för det brottet. De tre tidigare åren låg den siffran konstant på 11.
Vad gäller mord var sex barn misstänkta förra året, vilket däremot är en oförändrad siffra.
I de här fallen kan barnen inte åtalas eller dömas eftersom de inte är straffmyndiga. I stället görs en
Larmsamtal kan ha varit avgörande
Ett annat färskt exempel på barn som varit inblandade i mord är den 16-årige pojke som misstänks ha tagit sig an ett morduppdrag i Linköping i oktober. Han skulle mörda anhöriga till en gängman som kopplats till det splittrade Foxtrotnätverket.
Även här syns ett desperat försök från föräldrarnas sida att sätta stopp för sin son. Mitt under det planerade dådet larmar de polisen.
En sms-konversation i polisutredningen visar föräldrarnas oro.
Även i det uppmärksammade Skogåsfallet där en 15-årig pojke sköts ihjäl inne på en sushirestaurang i januari förra året hade föräldrarna försökt nå sin 16-årige son som varit på glid länge. Föräldrarna beskriver i utredningen hur de under en tid försökt få myndigheternas hjälp utan att lyckas.
Knappt ett dygn efter dödsskjutningen i Skogås skickar pappan ett sms till sin son:
”Dax å komma hem snart. Ring mej”.
Samma natt skickar pappan ett nytt meddelande.
”Lägg av nu. Du har inte svarat på hela dagen.”
Pojken döms senare för mordet.
”Barnen hamnat under radarn”
Ett annat exempel där en förälder uttryckt sin oro är i en pågående mordutredning gällande en dödsskjutning i Sätra i augusti förra året.
I det fallet är en 16-åring misstänkt för medhjälp till mord efter att en man skjutits till döds inne på ett köpcenter. Pojken hade fått ett LVU-beslut där föräldern gått med på att få hjälp från socialtjänsten.
”Hon har försökt att hjälpa honom, men hon kan inte få honom att göra det han ska. Hon vill att han ska komma ifrån sitt missbruk, sitt umgänge och de miljöer han rör sig i. Han behöver hjälp med kriminaliteten och med att hantera sitt humör. Hennes önskan är att han ska komma till ett bra behandlingshem där han känner sig trygg, fungerar och trivs”, står det i en dom från förvaltningsrätten.
Enligt Camila Salazar har utvecklingen gått fort. Samhället har inte förstått barnens utsatthet eller sett barnen som möjliga förövare på den här våldsnivån tidigare.
– Det gör också att de har hamnat under radarn och vi har inte upptäckt dem i tid. BRÅ:s rapport visar att det kan gå väldigt fort, fortare än vi har sett tidigare. Det kan handla om unga som inte har varit i våra system tidigare och även om de har varit det så har man inte lyckats ge dem tillräcklig eller rätt hjälp i tid, säger Camila Salazar.