Haven värms upp i minst 300 år till: ”Jobbigt tänka på det”
Uppdaterad 2023-05-15 | Publicerad 2023-05-14
Världshaven är varmare än någonsin, sedan mätningarna av koldioxid i atmosfären inleddes.
Och redan nu står det klart att uppvärmningen av haven fortsätter i minst 300 år till.
– Även om vi slutar med utsläppen nu fortsätter uppvärmningen av haven till 2300, vilket ökar temperaturerna på land, säger Ola Kalén.
I april uppmättes tidernas högsta globala medeltemperatur i världshavens ytvatten – 21,1 grader.
– Det är varmare än någonsin. Värmen i havets ytskikt kommer att spridas ut i hela haven, det totala värmeinnehållet kommer att öka. Det innebär att vi bland annat kommer att få se ökad havsnivåhöjning, säger Ola Kalén, oceanograf på SMHI.
Uppvärmningen av havsytan gör också att det blir mer fukt i atmosfären:
– Därför kan vi få värre orkaner och mer skyfall, konstaterar Kalén.
Han förklarar att värmen på havsytan så småningom kommer att spridas ner i havsdjupen med hjälp av den globala oceancirkulationen:
– Det tar väldigt lång tid, flera hundra år. Sedan kommer värmenivåerna att vara förhöjda under väldigt lång tid. Även om vi slutar släppa ut koldioxid i dag så bedömer FN:s klimatpanel IPCC att vi ändå kommer att få en uppvärmning av haven till minst år 2300, säger Kalén.
Detta är inte bra, eftersom havstemperaturerna har en kraftig påverkan på temperaturen på land:
– Havets roll i klimatsystemet är extremt viktig. Ungefär 90 procent av överskottsvärmen från klimatuppvärmningen har tagits upp av haven. Hade inte haven fungerat som de gör hade det varit väldigt mycket varmare på land.
Vad innebär det för landtemperaturerna att haven blir varmare i flera hundra år?
– Det kommer att öka temperaturerna på land också, konstaterar Kalén.
De allt högre temperaturerna i haven har redan orsakat omfattande fågeldöd. Mellan 2013 och 2016 var vattnet i ett område i nordöstra Stilla havet ovanligt varmt. Klimatforskarna kallade området för ”the blob” – fläcken – och de kom fram till att temperaturhöjningen hade tagit livet av nästan en miljon sillgrisslor, enligt sajten Science Alert.
Sillgrisslorna svälte ihjäl, när konkurrensen ökade mellan arterna i det varma vattnet.
– Tänk på det som en rusning till mataffären samtidigt som matleveranserna kom allt mer sällan, säger biologen Julia Parrish till Science Alert.
Ola Kalén konstaterar att förhållandena i nordöstra Stilla Havet riskerar att återupprepas:
– När det är så varmt som det är nu blir förhållandena allt sämre för allt som lever i havet. Vi har redan nu en ganska omfattande marin värmebölja i Stilla Havet.
Kalén är mycket oroad av de långsiktiga effekterna av de höjda havstemperaturerna, och deras inverkan på landtemperaturerna:
– Det är faktiskt jobbigt när man tänker på det här. Det är inte så många som är medvetna om läget. Det är otroligt vitkigt att så snabbt som möjligt minska utsläppen för att bromsa hastigheten på uppvärmningen, säger Ola Kalén.