Larmet från ambulansvården: Hundratals har sagt upp sig
Rasar mot nya avtalet: Det håller på att falla samman
Publicerad 2023-10-06
Elva timmars vila är det nya kravet.
Det har fått mer än hälften av ambulanssjuksköterskorna i Sollefteå att säga upp sig – och facket kräver att staten griper in innan det blir värre.
– Det kommer att sluta i katastrof, säger Helena Modin, en av alla som sagt upp sig i Sollefteå.
Sedan 1 oktober gäller nya regler för dygnsvila för anställda inom vård, omsorg och räddningstjänst i kommuner och regioner.
Anställda måste ha elva timmars dygnsvila mellan sina arbetspass – något som under våren ledde till stora protester bland ambulanspersonal, personliga assistenter och brandmän.
Enligt Ambulansförbundet har ambulanssjukvården i hela landet drabbats av massuppsägningar sedan det stod klart att dygnspassen förbjuds.
– Flera hundra har sagt upp sig. Modellen som regionerna valt att införa kräver dessutom att man skulle behöva rekrytera 30, 40 procent mer personal. Det är det ingen som har gjort, för det finns det vare sig pengar eller personal till, säger Henrik Johansson, förbundssekreterare vid Ambulansförbundet.
”Fler kommer säga upp sig”
Bland de värst drabbade regionerna är Gävleborg, Kalmar, Norrbotten och Västernorrland, enligt Ambulansförbundet.
Och i Sollefteå är läget extremt. Där har 19 ambulanssjuksköterskor, mer än hälften, sagt upp sig. En av dem är Helena Modin.
– Vi har fått ställa två av våra fyra ambulanser, säger hon.
Hon sa upp sig när det stod klart att dygnspassen, som gjorde att hon kunde jobba ett dygn i sträck, sju dagar i månaden med jour. Nu får hon istället jobba elva timmar långa dag- eller nattpass, inte sällan med övertid och dubbelt så många pass.
– Det är inte hållbart med familjen, barnen får inte den tid med mig som de behöver, säger hon.
Andra kollegor pendlar från andra orter och för dem är det inte värt att pendla 10, 15 mil enkel resa för fler, kortare pass.
Enligt henne har två av fyra ambulanser i Sollefteå tvingats ställas av på grund av personalbristen, ambulanser från andra orter tvingas täcka upp.
Om det går ett akut larm kan det handla om liv och död.
– Jag känner en stor oro för patientsäkerheten. Det kan uppstå ett hjärtstopp där ambulansen inte hinner fram i tid för att den måste skickas från en annan ort, säger hon.
När Helena Modin stämplar ut för sista gången i november ska hon börja jobba i hemsjukvården i stället. Hon säger att ambulansen i Sollefteå inte sett slutet på sina uppsägningar ännu.
– Jag vet att det är fler som kommer att säga upp sig hos oss. Det kommer sluta i katastrof.
De nya reglerna är en överenskommelse mellan SKR (Sveriges kommuner och regioner), Kommunal och Vårdförbundet. Enligt SKR är bakgrunden påtryckningar från EU om att följa arbetstidsdirektivet som säger att anställda måste ha elva timmars vila under ett dygn.
Men det stämmer inte, säger Henrik Johansson.
– Det är en vantolkning eller ett svepskäl. Det finns ett undantag som omfattar ambulanssjukvård, bara att parterna är överens om vilken kompensation man ska få. I Finland, Danmark har det här aldrig varit aktuellt.
Orten vägrar nya reglerna
Peter Neuman, länsverksamhetschef på ambulanssjukvården i Region Västernorrland, bekräftar att läget är svårt, framför allt i Sollefteå, Kramfors och Härnösand.
Med de nya reglerna behövs 177 ambulanssjuksköterskor för att bemanna samma antal ambulanser, jämfört med tidigare 154.
Han är kritisk till att de nya reglerna kom med bara några månaders varsel.
– Det nya avtalet innebär att vi måste bemanna upp med ytterligare 23 sjuksköterskor på väldigt kort tid. Vi pausar utbildningar för att bemanna bilarna, säger Peter Neuman, som kallar situationen för ohållbar.
Det är svårt att hitta personal till inlandskommunerna.
– Framåt kommer vi försöka samtransportera patienter och se om vi kan införa sjuktransporter för fall som inte är akuta.
Det går att söka undantag från dygnsvilan, ner till nio timmar. Man kan också lägga arbete och jour ihop upp till 20 timmar. Men kraven är att man ska ha uttömt alla andra alternativ, något som Neuman tror blir svårt att nå upp till i dagsläget.
– Vi ser över möjligheterna att söka avsteg framöver.
Att inte införa de nya reglerna är inte aktuellt i Västernorrland.
Men i Frostviken i Jämtland ser man inget annat val än att strunta i dem.
– Vi skulle sakna 60 procent av personalen, säger chefen för närvården till P4 Jämtland.
Kräver att regeringen agerar
Ambulansförbundet har tagit frågan till allra högsta nivå. I veckan skickade man en hemställan till Socialdepartementet där man kräver att staten agerar mot det nya avtalet, som de menar leder till att människor i behov av vård hamnar i riskfyllda lägen.
– I och med säkerhetsläget och ett krig i Sveriges närområde och att vi behöver öka vår beredskap saknar det här motstycke. Om vi inte ens kan fixa vår egen sjukvård känns det löjligt att vifta med en Natoansökan, säger Henrik Johansson.
Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR har tidigare förklarat de nya reglerna i avtalet i Aftonbladet.
– Kollektivavtalen måste leva upp till EU:s minimikrav, det handlar om skyddsregler som är till för att skydda arbetstagarnas hälsa och arbetsmiljö.
