Karin Tegmark Wisell om kritiken: Fanns inget val

Publicerad 2021-11-06

Coronakommissionen riktade stark kritik mot Sveriges hantering av coronaviruset.

Nu bemöter den nytillträdde generaldirektören Karin Tegmark Wisell för första gången kritiken.

– Hade man testat alla med symtom hade det inte funnits testkapacitet kvar till hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, säger Folkhälsomyndighetens nya generaldirektör Karin Tegmark Wisell i Ekots Lördagsintervju.

Undermålig, senfärdig och ett haveri, var orden som coronakommissionen valde när det skulle beskrivs stora delar av den svenska pandemihanteringen.

Nu svarar Folkhälsomyndighetens nya generaldirektör Karin Tegmark Wisell, i Ekots Lördagsintervju, för första gången på kommissionens kritik.

Tegmark Wisell håller med om att Sverige valde en delvis annan strategi än många andra länder. Orsaken är att myndigheten ska ta hänsyn till hela folkhälsan, menar hon.

– Man har tittat på vad blir konsekvenserna av en nedstängning när man tittar på aspekter så som minskad rörlighet, ökad psykisk ohälsa, påverkan på frihet och rörlighet och hur det kan påverka hälsan hos människor. Vår ingång har hela tiden varit att få en förståelse för de totala konsekvenserna, säger Karin Tegmark Wisell till Sveriges Radio.

Statsepidemiolog Anders Tegnell och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i augusti 2020. Då hade hon inte tillträtt som generaldirektör ännu.

Svarar på kritik om testning

Coronakommissionen riktade även kritik mot att Sverige var för långsamma i början vad gäller att testa, smittspåra och införa restriktioner.

Enligt kommissionen var denna tid helt avgörande för den initiala smittspridningen.

– Det har haft stor betydelse men det är inte det enda som är avgörande. Det finns mer delar i de olika samhällena som påverkas. Där behöver man titta mer på vad är det samhälleliga förutsättningar i de olika länderna som man jämför, säger Karin Tegmark Wisell.

Kommissionen hade även riktat kritik mot testningen och att Sverige inte införde en bred testning i början av pandemin.

– Hade man testat alla med symtom hade det inte funnits testkapacitet kvar till hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, säger Karin Tegmark Wisell.

Hon svarar på kritiken om prioriteringen att testa vårdpersonal och inlagda på sjukhus istället för att testa brett i början.

– Det fanns inte kapacitet för regionerna att testa brett. Så det fanns inget val helt enkelt.

– Sedan får vi utvärdera på sikt hur hade situationen varit om vi hade haft en större kapacitet. Det är en fråga man får ställa på sikt, säger Karin Tegmark Wisell till SR.

”Har varit tydliga”

Folkhälsomyndigheten fick kritik för att regionerna i början fokuserade på de två första prioriteringsgrupperna. Någonting som flera regioner menat bidrog till att försena den breda testningen.

– Det har jag lite svårt att förstå, men det är klart vi måste vara ödmjuka och lyhörda för hur man upplevde det. Den här tesstrategin tillkom på ett regeringsuppdrag där man såg att testkapaciteten inte var tillräcklig.

Kommissionen skriver även att Folkhälsomyndigheten borde ha varit tydlig med att prioriteringen var ett nödvändigt undantag till dess att alla regioner hade möjlighet att uppfylla sin skyldighet fullt ut.

Men Karin Tegmark Wisell menar att Folkhälsomyndigheten har varit tydliga.

– Om de har uppfattat det så får vi se över vår kommunikation, men det är inte vår uppfattning. Vi tycker inte man kan vara tydligare än att det här är en samhällsfarlig sjukdom, säger Karin Tegmark Wisell.

Karin Tegmark Wisell, chef för FHM.