Kriminalvården begär kraftigt ökade anslag

helskärm

Kriminalvården begär kraftigt höjda anslag för att kunna ta emot allt fler fängelsedömda.

Därutöver väntas nya kriminalpolitiska reformer innebära ytterligare stora påfrestningar.

I sitt budgetunderlag till regeringen begär Kriminalvården att dess budget successivt ökas med tre miljarder kronor till 2026.

Dessutom vill myndigheten redan i år ha 750 miljoner kronor i en extra tilläggsbudget.

– Vi ska fortsätta expandera, bygga många nya anstalter och häkten och bygga ut de som finns. Vi behöver medel till hyreskostnader och till att rekrytera personal, säger generaldirektör Martin Holmgren till TT.

Kriminalvården bedömer att man kommer att behöva rekrytera mellan 2 500 och 3 000 nya medarbetare årligen.

– Det är kanske vår allra största utmaning som vi har, säger Holmgren.

– Vi behöver göra stora lönesatsningar och det behöver vi göra redan 2023, men framförallt de kommande åren framöver.

Förutom lönerna gäller det också att kunna erbjuda en god arbetsmiljö och bra utbildning.

”Stora påfrestningar”

Personalrekryteringen är en förutsättning för att klara av expansionen av fler häktes- och anstaltsplatser. Enligt nuvarande plan ska det fram 4 200 fler fasta platser till år 2032.

Men även om den expansionen lyckas genomföras enligt tidtabell, så är risken stor att planen långtifrån är tillräcklig.

– Det finns många väldigt stora osäkerhetsfaktorer kring om detta är rätt nivå, säger Holmgren.

Planen tar till exempel inte hänsyn till den så kallade flerbrottsutredningens förslag, som nyligen presenterades. De förslagen innebär längre straff för de som döms för flera brott samtidigt.

Bara för att möta effekten av de straffskärpningarna bedöms cirka 500 anstaltsplatser behövas.

Därutöver tillkommer alla de kriminalpolitiska reformer som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enats om i Tidöavtalet.

– Det är helt klart att vid sidan om den osäkerhet och den stora expansion som redan är i dag, så kommer ett genomförande av alla de här reformerna att leda till otroligt stora påfrestningar på oss, säger Holmgren.

Mycket osäkert

Kriminalvården ska senast 18 april lämna in en bedömning till regeringen bland annat över hur många anstalts- och häktesplatser som kommer att behövas till följd av Tidöavtalet.

I budgetunderlaget står att nuvarande expansionsplan kommer att ”behöva utökas avsevärt för att möta reformerna i Tidöavtalet”. Där står också att det är ”mycket osäkert om en sådan ytterligare utökning är möjlig inom budgetunderlagsperioden”, vilket innebär fram till och med 2026.

Inom Kriminalvården finns också en oro för att politikerna inte ska se den samlade effekten av sina förslag.

”I vissa fall kan den isolerade effekten tyckas begränsad, men när helheten läggs samman blir bilden mer komplex”, skriver myndigheten i en bedömning av den framtida platskapaciteten.

Till exempel kan flerbrottsutredningens förslag, när de införs, ”få en mycket starkt effekthöjande verkan” på straffskärpningar som regeringen redan föreslagit för flera typiska gängbrott.

TT: Vill du att regeringen anpassar sin reformtakt till vad Kriminalvården kan klara av?

– Där har jag hittills uppfattat att det finns en stor förståelse från politiken för att man måste ge oss rimliga förutsättningar för att klara den reformtakt som man är angelägen om, säger Holmgren.