Sov ut - nu väntar månader av mörker

Vrid tillbaka klockan - nu väntar mörkret. 

Nu har vi gått över till vintertid.

Men systemet är omdebatterat - och kan faktiskt vara skadligt.

I 34 år har Sverige flyttat fram klockan en timme på våren och dragit tillbaka visaren på hösten.

Systemet är, så klart, reglerat i lag - och slår fast att flyttandet ska ske den sista söndagen i mars respektive oktober.

Men vinter- och sommartiden är en omdebatterad fråga.

Sedan tidigare är det känt att omställningen till sommartid orsakar fler hjärtinfarkter och ökar självmordsfrekvensen. Dessutom hörs varje år klagomål från Sveriges bönder, som menar att djuren påverkas negativt när de förlorar en timmes sömn på vårkanten.

– Det finns studier som pekar på ökad sjuklighet vid våromslaget när det "tas bort" en timme, säger Jerker Hetta, sömnforskare och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet

Ökar antalet hjärtattacker

Men även omställningen till vintertid, eller normaltid, kan vara knepig.

För många innebär den kommande nattens omställning förmodligen mest en extra timmes välbehövlig söndagssömn.

Men enligt en ny studie från forskare på London School of Hygiene & Tropical minskar barns rörlighet i och med omställningen på hösten. Kort sagt rör sig barn mindre i och med att dagarna blir mörkare.

Och det är just mörkret som är den stora boven i dramat, enligt Jerker Hetta. Höst- och vinterdepressioner börjar smyga sig på redan när sensommaren nalkas, men efter nattens tidsomslag blir mörkret mer påtagligt. 

– Många tappar orken, får mer sug efter kolhydrater, svårt att komma upp på morgonen samtidigt som humöret sjunker. Man går mot en slags idesituation, om man jämför med björnarna, säger Jerker Hetta.

”Handlar om ekonomi”

Summa summarum verkar alltså sommar- och vintertid göra mer skada än nytta. Så varför infördes förändringen från första början - och varför envisas vi med att behålla systemet?

Enligt Jonas Engman, etnolog på Nordiska muséet, är svaret enkelt:

– Det handlar om ekonomi. Vi låg ganska länge utanför det här systemet och var neutrala. Men på 80-talet ökade behovet av att synkronisera såväl datorer som banksystem internationellt, säger han.

Datumen för övergångarna är desamma i EU:s alla länder och regleras av ett EU-direktiv.

–Det påstås att sommar- och vintertid handlar om ljus, men det är underordnat. Vi anpassade oss efter Europa, vilket kan ses som en förelöpare till att vi anslöt oss till EU. Politik, helt enkelt, säger Jonas Engman.

Ryssland inför evig vinter

De som ifrågasätter systemet brukar föra fram en enkel lösning: gör sommartiden permanent. För större delen av Europa skulle det innebära mer dagsljus, är ett av argumenten.

2011 gjorde Ryssland just detta.

Landet vred fram klockan och skippade helt enkelt att vrida tillbaka den igen. Allt på order av dåvarande president Dmitrij Medvedev.

Förändringen väckte dock massivt missnöje från den ryska befolkningen och i dagarna meddelade nuvarande president Vladimir Putin att reformen skrotas.

När ryssarna i natt ställer om klockan kommer den att stanna där.

I evig vinter.