Polisen vill kunna avlyssna fler

helskärm

Polisen bedömer att mer hemlig avlyssning är viktigt för att knäcka de kriminella gängen.

Att få avlyssna gäng utan konkret brottsmisstanke står högt på önskelistan.

– Alla kriminella måste kommunicera, annars kan man inte utföra brott, säger rikspolischef Anders Thornberg.

I sitt anförande på Folk och Försvars digitala rikskonferens gav han en dyster bild av kampen mot den kriminella gängen. Förra året dödades 47 personer i uppgörelser mellan gäng.

– Det grova våldet mellan kriminella har inte minskat. Utvecklingen av detta hänsynslösa våld måste brytas, säger Thornberg.

Encrochat genombrott

Polisen fick ett genombrott i kampen mot gängen när fransk polis för ett år sedan lyckades knäcka krypteringstjänsten Encrochat. Det är en tjänst som många kriminella använt för att kommunicera utan att polisen tidigare kunnat avlyssna dem.

Enligt Thornberg har nu nästan 200 kriminella kunnat frihetsberövas, bland annat med hjälp av dekrypterad kommunikation från Encrochat.

– Encrochat visar vilka enorma framsteg som är möjliga i brottsbekämpningen, och som även svensk polis skulle kunna göra, om vi får möjlighet att avlyssna i en underrättelsefas, säger Thornberg.

Förutom hemlig avlyssning har polisen i dag tillgång till hemlig dataavläsning. Det innebär att polisen får installera spionprogram i en mobiltelefon eller dator och avlyssna även när kriminella använder krypteringstjänster.

Thornberg uppger dock att dagens lagstiftning inte gör det möjligt att "arbeta" mot hela strukturer av kriminella eller att arbeta proaktivt.

Kontroversiellt förslag

För att få avlyssna eller använda hemlig dataavlösning krävs en konkret brottsmisstanke mot en misstänkt utpekad person.

Polisen vill ha möjlighet att avlyssna i en underrättelsesyfte om det finns misstanke om grov kriminalitet i viss gängmiljö. Även om misstanke om ett konkret brott och en utpekad misstänkt saknas.

Förslaget är kontroversiellt eftersom även personer som inte är misstänkta för ett konkret brott kan omfattas av integritetskränkande avlyssning.

– Det är något man ska vara väldigt försiktig med. Det kallas för preventiva tvångsmedel och finns redan. Säkerhetstjänsten använder det ibland i dag i Sverige. Det ska ju noggrant prövas av åklagare och domstol, men till den allra grövsta brottsligheten, där vi ser att människoliv är i fara, så skulle det kunna vara en stor framgång om vi fick använda avlyssning i underrättelsesyfte, säger Thornberg.

Satsa på signalspaning

Han tror också att det skulle kunna vara ett effektivt verktyg om fler resurser satsades på signalspaning mot gränsöverskridande brottslighet.

Thornberg påpekar att gängkriminella oftast kommunicerar över nationsgränser, till exempel med leverantörer av narkotika. Det finns också svenska kriminella som flytt landet och fortsatt med sin verksamhet från ett annat land.