Mellin: Skamligt, Sverige!
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-02-22
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Behandlingen av Hassan Asad är en skam för varje rättsstat.
Vad är skillnaden mot USA:s kritiserade Guantánamobas? Inte tillräckligt stor.
Efter attackerna i USA 11 september 2001 startade kriget mot terrorismen. Tyvärr bedrivs det ofta utan de mest elementära krav på rättssäkerhet.
Det fick exempelvis de tre så kallade somaliersvenskarna erfara. De sattes på svarta listan och fick leva på vatten och bröd i flera år. Den siste ströks förra året. Några bevis för eventuella illdåd har inte presenterats.
Sverige har med rätta, både i EU och i FN, kritiserat att en person kan klassas som terrorist utan minsta bevis. Besluten har inte heller kunnat överklagats.
Hemliga skäl
Men i fallet Hassan Asad, 38, beter sig Sverige precis som de organisationer och länder som kritiserats.
I november bestämde regeringen och migrationsminister Tobias Billström (m) att Hassan Assad skulle utvisas. Säpo påstod att han är en säkerhetsrisk. Men skälen är hemliga – så hemliga att inte ens Hassan Asad och hans advokat får veta vad han gjort för att klassas som säkerhetsrisk.
Utvisningsbeslutet sköts senare upp. Bland annat eftersom han har familjen i Sverige, är svårt sjuk och riskerar tortyr i Jordanien.
Asad är inte delgiven misstanke för något brott. Trots det är hans pass beslagtaget, han måste inställa sig hos polisen varenda dag. I nära två veckor satt han på häktet. Men inte ens då fick han veta varför.
Måste få försvara sig
Bengt Westerberg var i tre år vice statsminister (fp). I dag är han ordförande i Röda Korset. Han kritiserar skarpt behandlingen av Hassan Asad och jämför med det gamla Östeuropa eller dåliga agentfilmer.
Westerberg har rätt. Behandlingen av Hassan Asad är skamlig. I en rättsstat måste man få veta vad man anklagas för. Först då kan man försvara sig.
Den grundläggande rättigheten förmenas Hassan Asad. I Sverige år 2007.