Putin den store förloraren när finska fanan hissas
Inför var det ett väldigt mullrande från Moskva. Men när Finland nu är Nato-medlem och Sverige snart går samma väg är det märkligt tyst från Moskva.
Vladimir Putin spelade högt men är den store förloraren.
Rysslands president tyckte han hade flyt och trodde han kunde skrämma fram en ny världsordning i Europa. Istället är utvecklingen på punkt efter punkt på väg i rakt motsatt riktning som Kreml önskat sig.
Det är bara ett drygt år sedan Putin runt jultid 2021 lade fram sina krav på västvärlden om förändringar i världsordningen. En av de viktigaste punkterna var att Nato inte fick fortsätta utvidga sig. Specifikt utfärdade han ett förbud för Sverige och Finland att bli medlemmar av den västliga militäralliansen.
Bara ett drygt år senare hissades den finska fanan vid Nato-högkvarteret i Bryssel i dag klockan 15.35. Finland blev Natos 31:a medlemsland i en historisk utvidgning.
Sannolikheten är stor att Sverige inom en hyfsat snar framtid väljs in som land nummer 32.
Säkerhetspolitiskt är detta den första permanenta motgången för Rysslands härskare sedan Putin gav order om invasionen av Ukraina den 24 februari förra året.
Processen har gått osannolikt snabbt. Före invasionen ansåg både Finland och Sverige att de var säkrare utanför Nato och hade inga planer på att ansöka om medlemskap. Finland har visserligen länge haft vad man kallat en Nato-option men valt att inte i onödan provocera sin mäktige granne i öst med vilken man delar en 135 mil lång gräns.
Fördubblad gräns mot Nato
I Sverige var frågan mer eller mindre politiskt död eftersom det största partiet, Socialdemokraterna, ansåg att det var för riskfyllt att rubba den säkerhetspolitiska balansen i Östersjöområdet och riskera att dra på sig Rysslands vrede.
Så sent som i november 2021 sa den dåvarande socialdemokratiske försvarsministern Peter Hultqvist att det aldrig skulle bli någon Nato-ansökan så länge han satt på posten.
Alla satt still i båten. Fram till den 24 februari förra året.
Ryssland som i många år med sina indirekta hot försökt skrämma Finland och Sverige från att gå med i Nato lyckade nu med konststycket att genom att invadera en fredlig granne, på rekordtid få båda länderna att kasta sig i armarna på militäralliansen.
Snyggt jobbat, Putin.
Att kliva in och ur militärallianser är inget man gör lättvindigt. När Finland och Sverige är medlemmar kommer de förmodligen att förbli det för överskådlig tid oavsett hur läget i vår del av världen utvecklas. På ett bräde har Ryssland fördubblat sin landgräns mot Nato.
Vilket innebär att Putin inkasserat en gigantisk strategisk motgång för Ryssland.
Katastrofal felkalkyl
Hans katastrofala felkalkyl har visat sig även på andra sätt.
På Putins kravlista fanns även att Nato skulle dra tillbaka alla styrkor man placerat ut i de nya medlemsländerna i det forna av Sovjetunionen dominerade Östeuropa. På grund av den ryska invasionen av Ukraina har Natos militära närvaro längs sin östra gräns istället exploderat. Tiotusentals nya soldater och avancerad militär utrustning har placerats ut närmare Ryssland.
På Putins kravlista fanns också begäran att Ukraina inte fick bli medlem av Nato. Dit är det visserligen fortfarande långt men det råder ingen som helst tvekan om att Putins angreppskrig definitivt fört in Ukraina i västlägret.
EU har redan gett Ukraina status som kandidatland. Nato har surrat fast sig vid den ukrainska masten genom de enorma mängder vapen och finansiellt stöd som medlemsländerna ge till Ukraina.
Det enda som skulle kunna vända den utvecklingen är en fullskalig militär seger för Ryssland över Ukraina. Något som i dagsläget inte bara framstår som avlägset utan rentav uteslutet.
Trots en på pappret enorm överlägsenhet i både manskap och vapen saknar Ryssland nästan helt militära framgångar i Ukraina.
Rysslands hot
I går försökte ledaren för Wagner-gruppen, den privatarmé som framförallt slåss runt staden Bachmut, desperat utropa en seger för Ryssland genom att hända att hans mannar intagit Bachmut. Något som omedelbart avvisades av Ukraina.
Det är inte första gången som Jevgenij Prigozjin utropar seger i Bachmut. Varje gång har han motbevisats av att hårda strider fortsätter på marken.
Hur det förhåller sig den här gången är svårt att veta säkert men ryssarna har inte precis gjort sig kända för att tala sanning i det här kriget.
Reaktionerna på att Finland nu blir medlemmar av Nato och Sverige snart går samma väg har varit förvånansvärt milda.
Visserligen har Ryssland upprepat sitt hot att man nu kommer att förstärka den militära närvaron längs Rysslands nordvästra gräns mot Finland men det är vad Kreml sagt hela tiden.
Möjligheten finns också att Ryssland placerar ut robotar närmare gränsen mot Nato.
Men Ryssland har redan robotar utplacerade i Kaliningrad som ligger bara 30 mil från Gotland, eventuellt kärnvapenbestyckade sådana av typen Iskander.
Säkerhetsgarantier
Med tanke på vilka problem Ryssland har att överhuvudtaget få fram manskap och vapen för att försörja invasionen av Ukraina anser de flesta militära experter att Ryssland saknar förmåga att i närtid göra annat än kosmetiska förstärkningar av styrkorna längs Finlands gräns.
Dessutom skulle Putin ta en extrem risk om han attackerar ett Nato-land eller för den delen Sverige som under ansökningstiden fått säkerhetsgarantier från alla stora Nato-länder.
En rysk attack skulle med säkerhet utlösa Natos självförsvarsklausul som gör att ett angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla.
Förhoppningsvis har Vladimir Putin inte längre riskaptiten som krävs för att ge sig in i ett sådant äventyr. Inte efter alla felkalkyler han gjort det senaste året.