Putins kärnvapenhot – världen balanserar på en knivsegg

Världen balanserar på en knivsegg i hanteringen av Vladimir Putin.

Pressa honom tillräckligt hårt för att få honom att upphöra med krigshandlingarna mot Ukraina.

Men inte så att han blir så desperat att han är beredd att göra det otänkbara.

Följ ämnen
Nato

När Putin i går indirekt hotade med att använda kärnvapen var det andra gången på en vecka som han skramlade med massförstörelsevapnen.

I sitt krigstal hotade han världen "med konsekvenser som ingen tidigare skådat" och i går gav han order till kärnvapenstyrkorna att höja beredskapen.
Putin har även tidigare använt kärnvapenkortet.

Han har aldrig uttryckligen hotat med att trycka på knappen men de uppenbara indirekta hoten räcker för att skapa stor oro i världen. Handlandet är extremt ansvarslöst av ledaren för en stormakt.

Putins skäl i torsdags var att hota omvärlden för att ingripa på Ukrainas sida. I går motiverade han det med "hotfulla uttalanden från väst" och "olagliga sanktioner".

Med det sänker han tröskeln rejält för att hota med något som är det ultimata vapnet, som om det kom till användning skulle hota världens fortsatta existens.

Hans hot ger vibbar från det kalla kriget då USA och Sovjetunionen byggde upp sina kärnvapenarsenaler. Från 50-talet och fram till Berlinmurens fall hängde hotet om ett kärnvapenkrig ständigt över världen och skapade ångest hos många. Det var den tidens klimathot.

Vladimir Putin,  Valerij Gerasimov och Sergej Sjojgu är trion som har befogenhet att godkänna en kärnvapenattack mot omvärlden. Under ett möte på söndagen satt Putin för sig själv på ena kortsidan och de andra två på behörigt avstånd – minst sagt.

Kan vara en bluff

Terrorbalansen räddade världen från ett kärnvapenkrig. Vetskapen om den ömsesidiga förstörelse som skulle drabba både USA, Sovjet och övriga världen om vapnen kom till användning.

Lättnaden var stor när stormakterna till slut i förhandlingar enades om att nedrusta och begränsa antalet kärnvapen.

Men både USA och Ryssland har vardera cirka 1 550 strategiska kärnvapen som är i ständig beredskap att avfyras inom 15 minuter. 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.

Därför kan Putins order om höjd beredskap vara mer av en bluff än en verklig upptrappning.

De båda länderna har totalt cirka 6 000 kärnvapen vardera men de övriga kräver särskilda förberedelser för att avfyra.

Kärnvapen kan avfyras från land, från bombplan och från u-båtar som ständigt rör sig i världshaven. Både USA och Ryssland kan nå mål i hela världen på 30-60 minuter.

Kärnvapnens främsta mål är att avskräcka en fiende från att attackera men rädslan har alltid funnits att ett kärnvapenkrig ska kunna utlösas av misstag. Några gånger har det varit nära.

Det är svårt att bedöma hur stor risken är för att Putin verkligen tänker använda kärnvapen.

Ömsesidig förstörelse

Under Sovjettiden var landets militärdoktrin att inte vara den som först använder kärnvapen vid en konflikt. Den principen frångicks år 2000 efter att Putin blivit vald till president.

Men Putin är medveten om att om han använder kärnvapen så kommer USA nästan garanterat att svara med samma sak. Insikten om den ömsesidiga förstörelsen borde utgöra en slutgiltig broms även för Putin.

Frågan är om vi kan vara säkra på att han agerar rationellt.

Det långa, delvis osammanhängande tal han höll inför erkännandet av de två ukrainska utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk har fått många att undra över hans psykiska hälsa. Det spekuleras i att Putins långa isolering under coronapandemin på något sätt ändrat hans personlighet.

En rationellt tänkande Putin skulle aldrig använda kärnvapen. Av ren självbevarelsedrift.

Men en psykiskt instabil rysk president kanske skulle kunna göra det om det inte finns någon i hans närhet som kan hindra honom.

På Sovjettiden fanns det ett kollektivt ledarskap på ett annat sätt än idag när Putin i praktiken är enväldig. Vi har alla bevittnat hur han öppet förnedrar nära medarbetare på höga positioner som nyligen Sergej Narysjkin, chefen för Rysslands utrikesspionage, när de inte uppfyller sin roll som nickedockor tillräckligt bra.

Gör honom farligare

Genom att redan från början deklarera att det inte kan bli tal om ett militärt ingripande i Ukraina har USA och Nato avhänt sig den största möjligheten att askräcka Putin från att starta kriget. Återstår gör bara sanktioner.

Den här gången har EU och USA verkligen tagit i. Om sanktionerna fungerar som tänkt kommer rubeln att fortsätta rasa i värde, mycket blir dyrare för vanliga ryssar och ryska företag som handlar med utlandet får svårt att fortsätta sin verksamhet.

Ekonomikaos kan snabbt sprida sig i Ryssland. Målet är att det ska övertyga Putin om att dra sig tillbaka från Ukraina.

När jag för några veckor sedan intervjuade Rysslands ambassadör i Stockholm hävdade han att vi västerlänningar inte förstår den ryska mentaliteten.

– Ju hårdare väst trycker på ryssar desto starkare blir ryssarna i sin motreaktion, hävdade han.

Om det gäller även Putin kan de hårda åtgärderna i värsta fall få motsatt effekt, tvinga in honom i ett hörn. Det kan göra honom ännu farligare.

Så farlig att han är beredd att trycka på kärnvapenknappen? Frågan är om det är någon mer än han själv som vet svaret på den frågan.

Men han vill i vilket fall att vi ska tro att han är beredd att göra det.