Vilket behov fyller Sture Bergwalls nyskrivna bok?
Sture Bergwall har skrivit ännu en bok om sig själv. På bokmässan i Göteborg ska han tala om den. Han är en av alla de nyutgivna författare som där hoppas få signera böcker, knyta kontakter, erbjudas fler föreläsningar: arvoden, applåder och tackblommor.
Under tung medicinering påstod denne man - under namnet Thomas Quick - att han begått ett trettiotal mord, fälldes för åtta, friades sedan.
Vårdskandalen är gediget avslöjad i flera böcker, först med Hannes Råstams utmärkta genomgång av fallet. Alla detaljer är genomlysta.
Jag funderar på vilket behov Sture Bergwalls bok fyller. Han har ju redan skrivit en, utgiven för sex år sedan, på litet förlag. Flera recensioner var uppskattande.
Fast vad ska Bergwall annars skriva om? Hans livserfarenhet är begränsad. Han satt inlåst under 24 år.
Att brottslingar skriver sin story är en litterär genre i sig. Vi exponerar generöst våra liv, lite till mans.
Så försäljningsargumentet kan bara vara ett: jag tänker att förlaget Forum hoppas kunna spekulera i ett sug efter martyrer.
Boken är ”en personlig historia”, enligt förlaget. Bergwall skriver ”med egna ord om sina upplevelser”.
Men eftersom det är en martyr som ska säljas innehåller reklamtexten endast en antydan om Bergwalls andra gärningar, dold bakom det enda lilla neutrala ordet ”det”. Den tänkte köparen får veta att författaren skriver ”… om det som ledde fram till att han dömdes till psykiatrisk vård.”
Tiden gör något med minnet. Men jag utgår från att människor finns med personliga minnen av Sture Bergwall, kanske 13-åringen han försökte strypa och våldta. De anhöriga som ville tro på Quicks många falska erkännanden att han mördat deras barn och ätit på dem.
Sten för sten plockades ur seriemördarmonumentet Thomas Quick, tills det rasade. Nu förevisas den oskyldige, ofarlige Sture Bergwall. Som fortsätter sitt livsprojekt, hans enda: att gräva i sig själv.
Temat för årets bokmässa är yttrandefriheten, som gäller missbrukare, mytomaner, psykiskt sjuka och tidigare dömda, ja, oss alla. Alla har vi rätt till en åsikt även om det som håller på att ske med berättelsen om Sture Bergwall.
Min är att det är ganska motbjudande.