Ny dom kan stoppa Mrkoll
Framtiden ser allt mörkare ut för Mrkoll och liknande sajter.
En dom i förra veckan kan rita om spelplanen helt.
Gjorde Åklagarmyndigheten rätt som vägrade att lämna ut allmänna handlingar i två brottmålsärenden till ett företag som bedriver bakgrundskontroller av personer?
Den frågan avgjorde Kammarrätten i Stockholm i en dom som meddelades i förra veckan.
Ja, ansåg domstolen. Beslutet var helt i sin ordning. EU:s dataskyddsförordning, i dagligt tal GDPR, trumfar i detta fall grundlagen.
Detta låter som komplicerad juridik. Detta är komplicerad juridik. Men låt mig göra någonting så vanskligt som att förenkla.
När GDPR, som reglerar behandlingen av personuppgifter och flödet av sådan information inom EU, infördes fick Sverige ett undantag för journalistik som bedrivs med ett så kallat utgivningsbevis.
Ett utgivningsbevis är ett slags kvitto som seriösa och mindre seriösa publicister skaffar sig och som behövs för att en publikation ska ha grundlagsskydd.
Kort sagt fick Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen företräde framför GDPR.
Bolaget som ville få ut uppgifterna från Åklagarmyndigheten har ett utgivningsbeslut, men Kammarrätten ansåg att GDPR i detta fall väger tyngre än grundlagsskyddet.
Det är ett resonemang jag kan sympatisera med. De personer som var föremål för de två brottsutredningarna har också rättigheter och de rättigheterna anses vara viktigare än företagets rättigheter.
Men det är också en ovanlig dom. Svenska domstolar har tidigare gjort bedömningen att skyddet i grundlagen slår GDPR. Kammarätten bryter helt enkelt mot tidigare praxis.
I fredags, två dagar efter att domen meddelats, tillkännagav Integritetsskyddsmyndigheten att den ”ser över sin hantering av klagomål mot innehavare av utgivningsbevis”.
Ett beslut som är lika spännande som överraskande.
Spännande därför att IMY, tidigare Datainspektionen, har makt att förbjuda företag att behandla personuppgifter på ett visst sätt.
Tidigare har denna myndighet kastat alla klagomål från personer som har brottmålsdomar registrerade på nätet i papperskorgen, med hänvisning till etablerad praxis.
Överraskande därför att Kammarättens dom ännu inte har vunnit laga kraft och att en eventuell prövning i högsta instans inte har skett.
Först då Högsta förvaltningsdomstolen sätter ner foten vet vi om ny praxis råder eller om Kammarättens dom var lite väl vidlyftig.
IMY:s översyn kan med andra ord visa sig vara slöseri med arbete.
Men hur nu detta juridiska trassel än löses, rådet det ingen tvekan om att Mrkoll, Acta Publica och allt vad tjänsterna heter befinner sig i trubbel.
I några kolumner de senaste månaderna har jag beskrivit hur domstolar börjat ställa till med besvär för dessa bolag.
I Malmö sa tingsrätten nej till att lämna ut alla förundersökningar i brottmål under 2023 till ett företag, en annan aktör fick tumme ner gällande domar i Umeå och ett tredje ärende väntar på ett så kallat förhandsavgörande i EU-domstolen.
Dessutom är justitieminister Gunnar Strömmer irriterad. En utredare har fått i uppdrag att se över om Lexbase och konkurrenternas förmånliga ställning i lagen ska inskränkas.
Tidöpartiernas politiker ligger knappast sömnlösa över att människor med sökbara domar i bagaget har svårt att gå vidare med sina liv, men nuvarande möjligheter leder även till andra problem.
Inte minst kriminella gäng nyttjar tjänsterna till att kartlägga personer i sina brottsplaner.
Förändringarnas vindar blåser. Det är på tiden.