Hillary, Hillary ... har vi inte kommit längre?

Hillary Clinton.

Jag minns det fortfarande med obehag.

Time Warner Arena i North Carolina var fullsatt. 19 026 personer runt mig skrek, eller närmast ­ylade, av upphetsning.

På scenen framför oss stod en kvinna och talade.

”Mitt viktigaste jobb i livet är att vara mamma”, sa Michelle Obama med ­darrande röst.

Kvinnan bredvid mig torkade bort en tår som rann längs kinden.

Själv stod jag och skruvade på mig.

Jag påminns om känslan nu, tre år senare, när Hillary Clinton drar i gång sin valkampanj.

Många anser att hon gjorde fel 2008, när hon pratade om kompetens snarare än kön. Nu har hon lyssnat på kritikerna. Inför den nya kampanjen har Hillary inte bara producerat en video med svarta, vita, latinamerikaner, män, kvinnor, homopar, heteropar och knubbiga bebisar, hon har också skrivit till ett rykande färskt kapitel om att bli mormor i sina memoarer.

”Det är förmodligen det bästa jobbet i världen. Jag älskar varje minut”, myser hon.

Även dottern Chelsea går in på samma spår när hon frontar senaste numret av amerikanska Elle. Chelsea Clinton säger att hon inte längre minns hur livet var innan hon blev mamma, och fortsätter med att säga att hennes egen mamma för­tjänar att bli president av två skäl:

1. Det skulle vara ett genom­brott för kvinnor överallt.

2. Världen vore en bättre plats om fler kvinnor bestämde.

Jag läser hennes ord och känner Michelle Obama-obehaget komma krypande.

Nej, nej, nej.

Tre högutbildade kvinnor från några av USA:s bästa universitet. Samma trista plattityder.

Hillary Clinton skulle säker­ligen bli en bra president.

Vi pratar om en person som 1990 ansågs vara en av USA:s mest inflytelserika ­advokater. Som 1995, långt innan terrorattackerna i New York, sa att världen måste agera mot talibanernas våld mot kvinnor. Som under sina fyra år som utrikesminister besökte 112 länder, fler än ­någon annan på samma post.

Vi pratar om en person som kan spelet och som ­säkerligen skulle sköta ­jobbet väl.

Men det har gått 100 år ­sedan suffragetterna slogs för att kvinnor skulle få rösträtt med sin slogan ”Handling, inte ord”.

Och det känns otroligt dystert att kvinnan som vill bli mäktigast i världen måste ta till ­citat om ­bebisar för att tro sig ha en chans på ­jobbet.