Enkel matematik att stötta gängkriminellas anhöriga
Det hovrar en helikopter över mitt hus, men jag lägger knappt märke till ljudet. Lika lite som att jag reagerar över att en bil tutar, en hund skäller eller att en siren ljuder på avstånd.
För mig och de flesta andra är det en del av storstadens bakgrundsbrus.
Men det finns en grupp människor där ljudet av en helikopter som flyger lågt över husen får livet att stanna. Där vinande helikopterblad ger impulsen att ringa sina barn för att kontrollera att de lever.
Det är lätt att tänka att jag pratar om människor i krig. Och på sätt och vis är det så.
Jag tänker på de gängkriminellas anhöriga.
Bara i Stockholm är 1 500 personer en del av de kriminella nätverken. Runt dem finns tiotusentals anhöriga.
Människor som är nära på osynliga i den kriminalpolitiska debatten.
Men långt ifrån Agenda-debatter och politiska utspel pågår ett pilotprojekt i tysthet.
Det riktar sig till anhöriga till personer som har, eller är på väg att få, en kriminell livsstil, i stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm. Här erbjuds mammor, pappor, syskon och partners att få träffa anhörigstödjare och delta i gruppsamtal.
Överallt antas att de här barnen har frånvarande föräldrar. Men det är inte sant.
Det finns massor av anhöriga som försöker göra sitt bästa, säger samordnaren Alejandra Chacin. Vi träffades i våras när projektet var i sin linda. I förra veckan ringde jag henne för att höra hur det har gått.
Hon berättar att de under förra året hade kontakt med ett femtiotal anhöriga. Hon beskriver en grupp som lever under konstant stress och oro, och där varje nyhetsnotis om en skjutning föder frågan om det varit deras barns tur.
Här får de hjälp med allt ifrån att må bättre till att förstå rättssystemet. Och inte minst få strategier i sitt föräldraskap.
Det är svårt att föreställa sig hur det är att sätta gränser när liv står på spel. När måste du för din egen och dina andra barns skull stänga din dörr?
En sak som vi genom forskning vet är att starka familjeband skyddar mot kriminalitet, men mycket tyder också på att det hjälper människor att ta sig ur kriminalitet.
Jag frågar Alejandra om de redan nu kan se sådana tendenser.
Ja, säger hon. Genom de anhöriga har tolv personer kunnat slussas vidare till stadsdelens avhopparverksamhet eller andra liknande insatser.
Tolv unga personer som har tagit ett första steg bort från en destruktivt och våldsamt liv.
Alejandra och hennes grupp har fått pengar till ytterligare ett års verksamhet. Hennes önskan är att satsningen ska permanentas och att fler ska ta efter.
Det hoppas jag med. Inte minst för att fler familjer ska kunna höra en helikopter utan att se sina barns begravning framför sig.
Det tjänar vi alla på.
Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på samhällskostnaden för en gängkriminell och kommit fram till den ofattbara summan 23 miljoner kronor.
Sociala insatser och förebyggande arbete vinner sällan val, men det här är enkel matematik.