Ett eget hem kan vara den enda räddningen
Bekymmer i privatlivet. Småsaker jämfört med bostadsstressen under mina första år i Stockholm.
Det fanns inget som gav mig så mycket ångest som att behöva oroa mig för var jag skulle sova nästa vecka. Och då hade jag ändå tur.
Sedan dess har ytterligare 200 000 personer flyttat till huvudstaden. Jag känner med dem. De har förmodligen inte en aning om vad som väntar.
Andelen hemlösa som inte har problem med missbruk eller psykisk ohälsa ökar, berättade regeringens nationella hemlöshetssamordnare Michael Anefur i Ekot i går. Orsakerna är flera: Arbetslöshet, låg inkomst, korta vikariat.
Och det är inte konstigt. Tröskeln till jobbmarknaden är högre än någonsin. Förr i tiden räckte det med att du hade två händer, en skalle som fungerade någorlunda bra för att få ett stabilt jobb som blev grunden för din framtid.
I dag går till och med högutbildade ut i arbetslöshet. Hur ser då möjligheterna ut för en gymnasieutbildad?
Och de jobb som finns, finns i Stockholm. Stockholms befolkning ökar med 30 000-40 000 nya människor varje år. Det leder till att bostadsbolagen kan ställa väldigt höga och ibland orimliga krav. Hyresgäster finns det gott om.
Nu räcker det inte med fast jobb och stabil ekonomi för att få tag i en hyresrätt. Du måste ha hög inkomst och du måste ha haft fast jobb en längre period. Ibland behöver du dessutom en ingång, en kontakt, någon som fixar. Ibland blir du grundlurad.
Ska du hyra i andra hand? Var beredd att betala stora pengar. Mitt första år i Stockholm betalade jag 10 000 kronor i månaden för en omöblerad etta. Det var mer än 50 procent av min nettolön. Men vilka alternativ hade jag?
Ska du köpa lägenhet? Glöm det. Har du inte en rik mamma eller pappa så behöver du spara i tio år för att få ihop till insatsen för en etta i Storstockholm. Hur många unga har några pengar att spara?
Så vad gör den som har ett fast jobb med låg inkomst och ingen bostad? Antingen sover man hos kompisar, föräldrarna eller ännu värre - på gatan. Vissa flyttar härifrån. De åker till Oslo. Några av mina bästa vänner lever där - trots att deras kompetens behövs i Sverige.
I en allt stressigare värld vill du ibland låsa dörren om dig, stänga ute världen och känna att du är chef i ditt eget hem. Ibland är ett eget hem det enda som räddar dig från total kollaps.
Framtidsdrömmar är det enda många klänger sig fast vid när livet tynger. Och ett hem, en dörr, en tavla på väggen är en del i något större, en del i människans identitet.
Sverige har så länge jag kan minnas varit ett land där människor - oavsett födelsestad och land - fått en förutsättning att förverkliga sig själva. Lika förutsättningar kan vi numera glömma, men en chans till ett drägligt liv utan ständig oro och magsår?
Ta ifrån unga den drömmen - och chansen - och vi får en desillusionerad generation som börjar leta fel hos andra, som går på de lätta lösningarna vissa partier erbjuder. Deras dödade drömmar blir vår mardröm.
Inte en dag för sent
Det strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet att kalla Svenskarnas parti för nynazistiskt. Det beslutet tog Granskningsnämnden för radio och tv i går. Det är ett glädjande beslut och inte en dag för tidigt. SvP är en av Sveriges farligaste grupperingar. Att de ställer upp i demokratiska val förändrar inte det. Så tack, Granskningsnämnden.