Flickors hudvård är inget stort problem – myter och trix bakom larmen
Det började med ett reportage som slog fast att ”barn lägger sina pengar på avancerad hudvård”. Hur gamla de här barnen i regel är, vad de köper och hur mycket pengar de spenderar framgår inte riktigt av artikeln, ändå blev det starten på en debatt som den senaste veckan har varit öronbedövande högljudd och likriktad. Likt en skock får har människor rasat, varnat och suckat. Apotekskedjor och skönhetsföretag har på nolltid infört åldersgränser för vissa produkter och mammor har stått i döttrarnas badrumsskåp och lusläst innehållsförteckningar. Nästan alla stora medier har gjort egna kartläggningar och pratat med dermatologer och skönhetsföretag. Ändå har jag inte blivit klokare. Är det verkligen så att åttaåriga flickor köper retinolkrämer för 800 kronor? Pratar vi om avancerad hudvård eller helt vanlig hudvård? Är barnen som står i centrum för debatten sju eller tolv år gamla? Och hur många är de egentligen? Ingen vet!
När en butikschef blir intervjuad i SVT berättar hon att det är face mists, serum och snigelslem som är populärast. Man kan tycka att det är onödigt för tweenies att använda, men det är knappast samma sak som att köpa starkt peelande produkter. När jag letar hittar jag en flicka vars hy skadats av en hudvårdsprodukt, i övrigt är det experter som varnar för att det kan uppstå skador längre fram om trenden fortsätter. Samma personer har också upprepade gånger rapat info om att barns hud är extra tunn, vilket inte stämmer. Från sex års ålder är barns hud i princip lika utvecklad som vuxnas. Det betyder absolut inte att de ska peelas, men det är alltså helt vanlig hy, likt den jag och du som läser det här har, som krämerna smetas på. De tuffaste aktiva produkterna kräver stor försiktighet vid användning, för såväl barn som vuxna.
Hudforskaren och författaren till boken ”Hudbibeln” Johanna Gilbro har i intervjuer sagt att ”Man blir helt förfärad när man ser hur hudvård marknadsförs till barn och unga”, och berättat om ingredienser som bör undvikas på grund av att de kan vara hormonstörande. Det hon, eller de som intervjuat henne, inte berättar är att Gilbro har grundat hudvårdsmärket Skinome som gör krämer utan ”onödiga tillsatser”. Googlar man på ”naturlig hudvård” och ”hudvård utan tillsatser” ser man annonser från Skinome. På märkets hemsida finns produkter som passar barn. De kostar 499 kronor styck.
Lykos vd Richard Lyko säger i en intervju att ”Man ska använda hudvård av rätt anledningar”, och i samma artikel tipsar Olof Holmer, vd på branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen, om att man ska göra något ”roligare för pengarna”. Som att de själva inte hade gått i konken för länge sedan om det var för de osunda ideal och vanor de själva säger sig motverka. Jag undanber mig skönhetsbranschens dumförklaring av konsumenter och trött varumärkesbyggande.
I den uppsjö av varningsartiklar om hudvård bland flickor hittar jag bara en kritisk röst. Det är dermatologen Lars Norlen som säger att ungas hud i regel inte skiljer sig från vuxnas och att frågan tas på för stort allvar. Han tillägger: ”Unga har uppenbarligen det här som en hobby. Ur ett medicinskt perspektiv har vi inte sett någon skillnad, så jag ser inte problemet.”
Det är trots allt så att flickors pillande på burkar de sett på Tiktok är ett ganska litet problem. Medan andelen dödligt våld mot kvinnor i nära relation har minskat över tid har antalet flickor som dödats bestått. Var tredje tjej som går i nian och har haft en relation har blivit utsatt för våld av en partner. De är fler till antalet än de som orsakat oåterkallelig skada på sin hy med avancerad hudvård.
Ni kan kalla det för whataboutism om ni vill. Jag kallar den senaste veckans totala dominans av ämnet hudvård när man skriver om flickors problem för ett svek. Tänk att vi hellre hittar på ett problem än att ta itu med det som på riktigt skadar flickor.