En budget som är mer SD än moderat
Det märks att Elisabeth Svantesson sitter i Jimmie Åkessons knä. Budgeten prickar inte in många moderaters hjärtefråga om sänkt marginalskatt.
Och när det gäller kärnkraft och klimat svävar Elisabeth Svantessons budget omkring i ett dimmoln.
Men både välfärden och låg- och medelinkomsttagare får pengar.
Winter is coming, var Elisabeth Svantessons mantra när hon presenterade regeringens budget för 2024 på onsdagsmorgonen. Inflation och lågkonjunktur var ord som upprepades med allvarstyngd röst.
Ropen på vintern, eller vargen, har försiggått sedan förra sommaren, men svensk ekonomi har visat sig motståndskraftig och i stora delar tuffat på. Permafrost råder dock inom till exempel bostadsbyggande och snålblåst sveper genom delar av detaljhandeln.
Faktiskt ser det allt kallare ut i flera sektorer nu. Statliga Konjunkturinstitutet spådde i augusti att lågkonjunkturen, som Sverige väntas gå in i år, blir djupare än institutet trodde i juni. Då förutspådde KI en mjuklandning.
Trots att Elisabeth Svantesson betonar att hon inte vill ösa pengar över svenska folket för att inte spä på inflationen är hon inte direkt supersnål. Hon ska spendera 39 miljarder mera nästa år.
Men med tanke på att kylan kanske snart kryper innanför kläderna hade hon möjligen kunnat hälla ut ännu mera pengar utan att skada ekonomin.
Eftersom hon är moderat är det ingen överraskning att 13 miljarder går till skattesänkningar, men där slutar budgeten att vara moderatblå.
Gränsen för statlig skatt höjs inte med inflationen, vilket den brukar göra. Det får regeringen in 12 miljarder på.
Sänkningen av marginalskatten för personer som tjänar mer än 65 000 i månaden försvann, trots att regeringen hade skickat förslaget på remiss.
Låg- och medelinkomsttagare får, i procent, en större skattesänkning än höginkomsttagare.
En inte oväsentlig välfärdssatsning. Den består främst av en påse pengar till kommuner och regioner, 16 miljarder. Visserligen räcker det inte, Sveriges kommuner och regioner, SKR, har beräknat underskotet till 28 miljarder, men regionernas problem är övergående. Bristen på pengar där handlar främst om att deras pensionsinbetalningar följer med inflationen uppåt – och även nedåt om inflationen faller. Och kommunerna verkar få tillräckligt via budgeten.
Den höga inflationen gör automatiska uppräkningar större, vilket betyder att till exempel studenter får in mer pengar på kontot.
Det märks att Elisabeth Svantesson är i händerna på Jimmie Åkesson, och för all del även på Ebba Busch och Johan Pehrson.
I de stora frågorna om kärnkraft och och klimat svävade Elisabeth Svantessons budget bitvis i något dimmoln.
När det gällde det tunga vallöftet om kärnkraften var det mycket prat och lite verkstad.
Då Elisabeth Svantesson presenterade budgeten hävdade hon att Sverige inte har tillräckligt mycket ren el. I själva verket var Sverige i fjol Europas största elexportör med en rekordexport på 33 terawattimmar, av 170 TWh producerade.
Men då vi exporterar blir priset mer lika kontinentens, högre, pris och de två senaste vintrarna har priserna varit höga eller skyhöga.
Fast Elisabeth Svantesson har rätt i att Sverige i framtiden behöver mer el eftersom stora delar av industrin vill bli fossilfri genom elektrifiering.
Mer kärnkraft är hennes recept. Och i budgeten ställer regeringen ut 400 miljarder kronor i kreditgarantier till den som vill bygga kärnkraft.
Problemet är att Moderaterna har pratat om de här kreditgarantierna i ett års tid utan att någon investerare har räckt upp handen och erbjudit sig att bygga. Inte har det hjälpt att regeringen har tagit bort de begränsningar som har funnits för att bygga ny kärnkraft heller.
Helstatliga Vattenfalls vd Anna Borg har påpekat att ny kärnkraft måste vara en lönsam affär för att bolaget ska sätta spaden i backen.
Ordet kärnkraft dyker upp elva gånger i budgeten. Men inga konkreta stöd, förutom de här lånegarantierna, finns.
Även när det gällde klimatet, ett ord som förekom 64 gånger, trasslade Elisabeth Svantesson in sig. Budgeten var mycket bra för klimatet, sa hon, men medgav att sänkt bensinskatt och sänkt reduktionsplikt var negativt.
Totalt 5,6 miljarder lägger regeringen på de sänkningarna nästa år. Det innebär, enligt Elisabeth Svantesson, att svenskens kostnad för bensin blir 45 kronor mindre per tank.
Men det mest förvånande med budgeten var att det inte fanns något att förvånas över. Regeringen hade redan tidigare presenterat i princip allt.