Kristerssons idisslar anonyma vittnen
Så är det än en gång dags att idissla anonyma vittnen.
Den här gången är det moderatledaren Ulf Kristersson, som i Ekots partiledarintervju i dag försöker lura i väljarna att sådana behövs.
– Vi har en förfärlig situation där tre av fyra mord aldrig får någon upplösning utan landar i hämndmord, röt politikern och påstod i nästa andetag att anonyma vittnen skulle kunna göra skillnad.
Kristersson pratade dock strunt. En sådan ordning har utretts i Sverige ett antal gånger och varje gång kastats i papperskorgen, inte minst på grund av att internationella utblickar givit vid handen att den är ineffektiv.
Detta beror i sin tur på att domstolar inte gillar anonyma vittnen. Juristerna som dömer vet hur svårt det är att försvara sig mot anklagelser framförda av en skuggfigur utan ansikte och namn.
Kanske är personen som pekar ut dig som den skyldige din granne som du har legat i fejd med i många år. Onekligen en uppgift av betydelse då domstolen ska värdera trovärdigheten i vittnesmålet.
Men du kan inte upplysa domstolen om detta förhållande. För du vet inte att vittnet är din granne.
I den senaste statliga utredningen, genomförd av justitieråd Stefan Johansson, finns en föredömlig sammanställning av hur väl system med anonyma vittnen fungerar i europeiska länder.
Inte minst avsnittet om de nordiska länderna är intressant. Det finns en skandinavisk rättstradition och de juridiska likheterna mellan Sverige och landets grannar är betydligt större än skillnaderna.
Det visade sig att i Finland hade anonyma vittnen tillåtits en gång sedan bestämmelsen infördes 2012. Norska domstolar kan inte erinra sig ett enda fall. I Danmark är det mycket ovanligt att åklagare använder verktyget.
Ekots reportrar Monica Saarinen och Johar Bendjelloul var pålästa nog att påpeka för Kristersson att hans anonyma vittnen inte imponerar på utredare eller omvärld.
Gängmord minskar inte, tystnadskulturer består.
Men Kristersson, en tidstypisk svensk politiker, lät sig icke nedslås. Invändningar som bygger på fakta och sakkunniga åsikter är inte nödvändigtvis någonting att bry sig om.
– Min uppfattning är den motsatta. Det finns skäl till att många länder har de här systemen, kontrade moderatledaren bekymmerslöst.
Kristersson passade på att lufta ett annat moderat förslag. Dubbla straff för gängrelaterad brottslighet. Förebilden är Danmark.
Det kan vid en första anblick te sig som en vettig reform. Någonting som dessutom vinner gehör och gillande bland väljare.
Men jag tror att det inte längre lika självklart kommer att framstå som en god idé den dagen en man straffas dubbelt så hårt för en grov misshandel av en konkurrent inom narkotikaförsäljningen jämfört med om han hade slagit sin hustru sönder och samman.
Avsnittet om gängmorden i utfrågningen av Kristersson sätter ljuset på en något egendomlig moderat egenhet.
Partiet har vettiga inslag i sin kriminalpolitik, men gör av någon anledning sitt yttersta för att dölja det.