T-22 fungerar lika bra som hundvalp
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-07-30
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag satt och åt en burk av Bab Mansours utmärkta sardiner i olja och rödpeppar häromdagen, när det slog mig att jag fortfarande inte har en originalratt till den gamla traktorn.
Frågan är aktuell eftersom Veterantraktorklubben i Norrtälje har stor uppvisning för allmänheten idag, lördag, mellan klockan 11:00 och 15:00 vid Färsna gård strax norr om Norrtälje.
Huvudevenemanget börjar klockan 13:00 och kommer att bli något i hästväg: Veterantraktorpulling.
Vi tar det från början för er som inte har hängt med. Traktorpulling är en slags maskinell kraftsport som går ut på att enorma traktorer i olika klasser tävlar i att dra en släde, som blir tyngre och tyngre längs den 100 meter långa banan.
De största maskinerna körs på metanol, har typ fem V-8:or, tre V-12 eller en samling ryska turbinmotorer som utvecklar många tusen hästkrafter. Idén är ursprungligen närmare hundra år gammal. Det började i USA, där farmarna tävlade om vem som hade den starkaste hästen. Kusen som drog tyngsta blocket vann.
I takt med att jordbruket motoriserades så började bönderna tävla med sina traktorer istället. Så småningom uppfanns bromssläden. Första tävlingen i Sverige genomfördes i Skåne 1982. Enligt tidskriften Traktor Power är sporten nu så specialiserad att det knappt finns några bönder kvar bland de tävlande. Jo, en elitkille är grisbonde. Han heter Mattias Andersson och hans krutpaket heter No Sweat.
Traktorpulling är uppenbarligen en ganska spektakulär sport för folk som gillar stora maskiner. Nu ska alltså veterantraktorerna in i leken.
Personligen är jag lite tveksam. Jag talade med Bengt Ericsson igår, han är ordförande i Norrtäljes Veterantraktorklubb, och klargjorde att jag under inga omständigheter ställer upp i traktorpulling med min veteran, en Volvo T-22 med bensin-fotogen-motor från 1952 på 22,5 hästkrafter vid 1800 varv. Den har gjort sitt och ska bara söndagsköras. Maskiner är också människor. Gamlingarna måste få njuta sitt otium.
Kulturvårdarna i veterantraktorklubben (motto: ”I 22 år har vi räddat från skrotdöden.”) gör i alla fall ett storartat arbete. Få maskiner har betytt så mycket för folkförsörjningen som dessa gamla stålhästar. Klubben har varit på mig om T-22:an i flera år och frågat om jag kan visa upp den. Det är dock inte så enkelt som det låter. Nu sitter det en ratt från en Volvo Amazon på traktorn. Det är inte seriöst. Traktorn är byggd 1952. Där borde sitta en svart originalratt med tre ekrar.
Jag har ringt otaliga traktorskrotar och frågat, men i de fall de haft en lämplig ratt så har den suttit så illa fastrostad att den inte går att få loss annat än med skärbrännare. Hoppet är förstås det sista som lämnar en traktorintresserad människa. Det tog flera år av efterforskningar att hitta Volvos gamla originalmärke som ska sitta på kylargrillen. Nu sitter det där, tack var en ytterst vänlig man som hade haft det som prydnad på sin garagedörr.
Hur som helst ska jag till Färsna Gård och se på veterantraktorpullingen. Föreningen har några riktigt fina trotjänare på plats vid uppvisningen också.
Till skillnad från andra hobbies är det inte speciellt dyrt att hålla sig med veterantraktor. En halvsekelgammal, fungerande traktor kostar mindre än en moped och ger en helt annan stolthet och körglädje.
Att vårda en sådan maskin är att förvalta historien. Dessutom fungerar den lika bra socialt som en hundvalp. Främmande människor börjar tala med en när man kommer farande med den. Man får nya vänner med garanterat sunda intressen.
Det sägs att även Kungen har en T–22:a. På Solliden. Undrar om han har originalratt – och om han testat den i pulling.
När vi ändå är inne på maskiner: Tändkulans dag går av stapeln i Societetsparken i Norrtälje den 19-20 augusti. Stor konsert utlovas med mycket dunka dunka.