Hur packad var Bill? Det får vi aldrig veta
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-12-18
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Hur packad var den moderate riksdagsledamoten Per Bill?
Meningarna går isär. Själv säger Bill han att han inte var full.
Den ordningsvakt som hoppade på honom för några månader sedan anser att han var "kraftigt påverkad av alkohol". Enligt henne så vinglade Bill omkring med sin barnvagn i trafiken på ett sätt som var farligt för både honom själv och barnet.
Per Bill förnekar att han var berusad och säger att han levt under hot och att han drabbades av panik när ordningsvakten attackerade.
Enligt Bills advokat Gunnar Falk så upplevde Bill att kvinnan försökte ta hans barn ifrån honom.
När hon hoppade på honom så försvarade han sig. De brottades och vevade ett tag på kajen i närheten av diskoteksbåten Patricia i Stockholm. Polisen kom och satte Bill i fyllecell på Södermalm. Därefter skandaliserades han i pressen, som slog fast att han varit berusad. Partikamraterna förvisade honom till "inre tjänst".
Nu ska Per Bill åtalas för våld mot tjänsteman. En ordningsvakt är nämligen tjänsteman i lagens mening, och den som är våldsam mot tjänsteman riskerar hårdare straff än den som är våldsam mot någon som inte är tjänsteman.
Det finns en del frågetecken i den här affären.
Ordningsvakten har säkert sett mycket fylla på nära håll i tjänsten. Men innan hon hoppade på Bill kan hon inte ha haft en aning om huruvida han var full eller ej.
Han kunde lika gärna varit sjuk eller förvirrad eller bara gått lite underligt, vilket än så länge inte är förbjudet.
Frågan är om hon legitimerade sig eller ens tilltalade honom innan hon började jaga honom. Om hon inte styrkte att hon var ordningsvakt så fanns det förstås ingen som helst skyldighet för honom att följa hennes anvisningar eller ens bry sig om henne.
Dessutom är ordningsvakter bara "tjänstemän" i samband med den konkreta uppgift de har och inom det fysiska område det berör.
Därutöver har de inga andra rättigheter än vem som helst. Alltså: om ordningsvakten befann sig för långt från båten så var hon i lagens mening inte tjänsteman, vilket åklagaren hävdar.
På Södermalms polisstation bad Per Bill om få genomföra ett alkoholprov, vilket han förnekades. Han fängslades alltså för att han ansågs berusad, men vägrades bevisning för detta i form av ett enkelt utandningsprov; ett prov som polisen regelmässigt genomför när folk misstänks för rattfylleri.
När han senare släpptes så uppsökte han ett akutsjukhus för att få ett blodprov som skulle kunnat visa alkoholhalten i blodet. Han fick nobben där också.
Oberoende av om Per Bill döms eller frias för brottet våld mot tjänsteman så kommer vi aldrig att få ett säkert svar på om han var berusad eller ej.
Om han var nykter eller till och med relativt nykter när han attackerades så hade han förstås all rätt i världen att försvara sig och slå angriparen i huvudet med sin mobiltelefon för att avvärja hotet mot sig själv och barnet.
Om han var full så hade han kanske rätt att försvara sig i alla fall, fast hans rättsliga ställning är förstås svagare. Det skulle så att säga ha gett ordningsvakten rätt att ingripa, inte minst för barnets skull.
Att Bill inte fick genomföra ett enkelt alkoholprov föder i alla fall omedelbart misstanken att polisen tog in honom på felaktiga grunder och därefter nobbade honom provet för att det inte skulle visa sig att han varit tillräckligt nykter för att till exempel köra bil.
Är man nykter nog att framföra ett motorfordon så är det ju rimligt att anta att man lagligt kan framföra en barnvagn.
Hela affären visar att Bill - och andra som grips misstänkta för fylleri - utsätts för ett godtycke som lätt skulle kunna undvikas.
Om Bill och hans lagstiftande kolleger i riksdagen bestämde att den som begär ett alkoholprov ska få det, så skulle rättssäkerheten öka och misstankarna mot ordningsvakter och poliser minska.