Om ukrainarna får det bättre återstår att se

 Ludvig Aspling (SD), Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och Ingemar Kihlström (KD).

– Det blir förbättrade villkor för ukrainare i Sverige!

Migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M) såg påtagligt nöjd ut då hon meddelade den goda nyheten vid en presskonferens i morse.

Det skulle dock ännu dröja ett antal minuter innan en sverigedemokrat mumlade fram det finstilta.

Då Tidöpartierna håller gemensamma träffar för tidningar, radio och tv är det nämligen viktigt att samtliga närvarande politiker får sin stund i ljuset och först ut var migrationsministern med att redovisa regeringens heroiska ansträngningar för de ukrainska flyktingarna.

Sedan var det dags för Kristdemokraten Ingemar Kihlström att få några minuter av ära och berömmelse.

Folkbokföringen för dessa flyktingar ska ske tidigare än vad som är fallet i dag! Ett antal förmåner är knutna till detta! Sjukvård och föräldrapenning!

Liberalen Johan Pehrson, han mös och han pös.

Stödet till Ukraina är outtröttligt ... vi ser nu till att ytterligare förbättra situationen för dessa flyktingar ... arbetsbaserade förmåner ... tandvård ...

Allt detta lät toppen, reportrar antecknade, fotografer tog bilder, pressnissar och annat löst folk i politikernas svans såg belåtna ut.
 
Men nio minuter och 42 sekunder in i showen var det så dags för det finstilta.

Sverigedemokraten Ludvig Aspling, ledande representant för det enda svenska riksdagspartiet som för ett par år sedan röstade nej till stöd till Ukraina i EU-parlamentet, tog till orda.

– Nu tänker jag gå över till undantagen, inledde han med att säga.

När en SD-politiker börjar prata om undantag i en fråga som på ett eller annat sätt handlar om invandrare finns det skäl att spetsa öronen, och Aspling gjorde oss inte besvikna.

Det visade sig handla om ”bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner”, exempelvis barnbidrag, assistansersättning, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd.

Så pass. Det var ju just detta som Sveriges Kommuner och Regioner kritiserade i ett svavelosande remissvar.

Enligt SKR:s beräkningar leder denna begränsning snarare till en försämring av ukrainska flyktingars levnadsvillkor än en förbättring.

Dessa förmåner har de som kom med stöd av EU:s massflyktsdirektiv, aktiverat några veckor efter Putins invasion av Ukraina, hittills inte haft.

Men nu ska de ju snabbare kunna bli folkbokförda. Och den som är folkbokförd har i regel också rätt till bostadsbidrag och liknande stöd.
 
Det var därför Ludvig Aspling talade om ett undantag. Och det kom mer.

– Ett annat undantag är LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Den officiella förklaringen till snålheten är att en ny utredning ska se över diverse förmåner och att det vore dumt att besluta om förmåner som kanske senare ändå dras in.

Det låter ju som rimliga skäl. Men jag kan inte helt frigöra mig från misstanken att den egentliga anledningen till inskränkningarna är att försöka hålla sverigedemokratiska väljare på gott humör.

En misstanke som fick ökad näring då riksdagsledamot Aspling underströk att den kommande lagen inte leder till ökade kostnader för staten, då biståndet fiffigt nog samtidigt naggas i kanten.

Efter 20 minuter var det så dags för journalisterna att ställa sina frågor. Ekot, TV4 och TT var kunniga och kloka, dock utan att det hettade till.

Men vad går att begära klockan halv nio en måndagsmorgon.

Vi fick veta att regeringen och samarbetspartiet var nöjda med sitt lagförslag. Att en ”enorm möjlighet öppnar sig”. Att barnen gagnas av att föräldrar enklare kan komma i arbete.

Vi fick också veta att cirka 7 000 av omkring 37 000 ukrainska flyktingar får fortsätta nöja sig med 71 kronor om dagen.

Det är, genant nog, den lägsta ersättningen i Norden.

Förhoppningsvis har regeringen rätt. Förhoppningsvis är det här en förbättring.
 
Men det finns anledning att följa utvecklingen noga.