Kvalificerat nonsens, SJ!
SJ:s förklaringar till att restidsgarantin krymps är kvalificerat nonsens.
Men frågan är varför Trafikverket – som orsakar de flesta förseningarna – inte tar något ekonomiskt ansvar gentemot resenärerna.
Förra året betalade SJ ut inte mindre än 50 miljoner kronor i ersättning till försenade kunder. Förvisso mycket pengar, men det finns ingen anledning att se garantin som ett utslag av storslagen generositet.
Resenärerna drabbas ju ekonomiskt av tågtrafikens haverier i form av kostnader för flyg, taxi eller inställda affärsmöten och det minsta de kan begära är att SJ kompenserar dem.
”Sänka kostnader”
Att höra tågjättens pressnissar försöka lura i oss att sänkningen av garantin från i vissa fall 100 procent till 25 inte beror på en vilja att sänka kostnader saknar inte underhållningsvärde.
Inte minst när de i nästa andetag medger att det handlar om att "sänka kostnader internt". Förklara skillnaden, den som kan.
Icke desto mindre går det att förstå SJ:s missnöje med nuvarande system. Bolaget betalar nämligen ut 25 - 50 procent av kostnaden för biljetten även om det till exempel är Trafikverket, som sköter spåren, som bär ansvaret för störningen.
Räck upp handen, den som hittar ett företag som vill betala för andras klanterier.
Sex av tio förseningar
Sanningen är att Trafikverket orsakar sex av tio förseningar. Riksrevisionen undersökte för något år sedan vad det återkommande tågkaoset berodde på och fann att endast sex procent av dröjsmålen var SJ:s fel.
15 procent är Green Cargo, det statligt ägda företaget för gods på järnvägen, ansvarig för. Trafikverket var boven i dramat i 57 procent av fallen.
Och som om det inte vore nog med dessa mindre smickrande siffror presenterades nyligen en utredning om Trafikverket för infrastrukturminister Anna Johansson.
Inget vettigt underlag
Mycket allvarliga brister konstaterades hos myndigheten. Nära tio miljarder kronor läggs varje år på underhåll av järnvägen.
Men det har inte gått att ta reda på var pengarna tar vägen. Trafikverket kunde nämligen inte presentera något vettigt underlag för vilket arbete som utförs.
På tio svidande punkter föreslår utredaren för regeringen att omfattande förändringar behövs.
För några år sedan infördes ett system med så kallade kvalitetsavgifter. Det innebär att om förseningen beror på fel i infrastrukturen eller misstag från trafikledningen ersätter Trafikverket de drabbade järnvägsföretagen (SJ glömde att nämna den detaljen i sitt snyftande i dag).
Och om förseningen beror på att ett tåg exempelvis river ner en kontaktledning så får Trafikverket ersättning av järnvägsföretaget.
Dags att utöka?
Systemet byggde på den sunda tanken att medvetenheten om att varje försening innebär en kostnad och att kostnaden ska bäras av den part som orsakar den. Vem vet, kanske blir järnvägen rent av punktligare på köpet.
Är det inte dags att utöka det systemet? Har inte Trafikverket även ett ansvar gentemot resenärerna?