Därför är Beyoncé en självklar lucia 2013

Årets lucia är förstås - Beyoncé.

Inte bara för att

hon har röst som en hel änglakör och i går lyste upp beckmörkret genom att överraska med ett splitter­nytt album.

På skivan finns dessutom låten ”Pretty hurts” som handlar om kvinnor som ­plågas likt romarrikets martyrer, fast av ätstörningar och botoxsprutor.

I videon tvingas Beyoncé ställa sig på vågen, synas och bedömas i en evig skönhetstävling. ”Det är själen som behöver opereras” sjunger hon och hukar sig över toalettstolen.

Ett feministiskt anthem - som mottogs med rubriken ”Beyoncé visar upp sin ­platta gravidmage” i brittisk kvällspress.

Ännu mer absurt är att vissa människor här i Sverige anser att Beyoncé aldrig ens skulle kunna bli luciakandidat.

Rasister och främlingsfientliga har blivit besatta av lussefirandet.

Det är underligt.

Inte minst eftersom sedvänjan har sitt ursprung i en ­berättelse om barbarisk ­hederskultur. En ung kristen kvinna blir bortgift mot sin vilja och straffas hårt när hon försöker ta makten över sin egen sexualitet.

Sedan har den sicilianska helgonlegenden mixats med midvinterritualer, tyska högreståndsvanor och östgötska bonnläppars fyllefester. För att i dag upprätthållas av ­dagiståg med batteridrivna kronor och tufsigt glitter.

Det är vår knasigaste tradition, men också en typiskt brokig, mångkulturell produkt.

Ändå kommer årligen krav på att återställa luciafirandet till den rena ursprungsversionen. I år har en rektor i Bromölla sagt nej till pepparkaksgubbar med hänvisning till svensk historia. Medan mamman till en pojke som ville vara julgran talade ut i pressen.

Rasistsajterna rasade i sin tur mot att stjärngossen var kvinna i Ica-reklamen. Och på amerikansk tv hävdade ett nyhetsankare att jultomten absolut inte kunde vara svart - som om hon hade kollat fakta med källan på Nordpolen.

Det känns hårt att behöva avslöja sanningen om tomteverkstan. Eller att påpeka att ett äkta gammeldags lusse­firande borde inbegripa att man slaktar en skrikande julgris där på skolgården.

Jag nöjer mig med att stilla konstatera att en lucia inte bör väljas utifrån kön, hårsvall, hudfärg eller sin populär-status på Instagram. Utan för att hen kan sjunga så att vi förstår hur ­lidande känns.

Följ ämnen i artikeln