Själva sexet lämnade mig likgiltig

Som så ofta sa ett ord mer än tusen bilder.

Ordet var ”buffé”.

Men låt oss ta det från början: En lördag skulle trehundra människor åka till Norrköping för att delta i en ormgrop. Även om fackmännen hellre sa ”gangbang”. När reportrar på förhand släpptes in på Arbisteatern, själva lejonets kula, hade arrangörer placerat ut luftmadrasser på golvet. I före­byggande syfte, så att säga. Rokoko­möblerna vittnade om klass.
Festens tema var av det exklusivare slaget, kallat ”Eyes wide shut” efter filmen där Tom Cruise bar kåpa och såg på när gamla gubbar skinkade på yngre kvinnor i luxuösa miljöer, vilket ansågs borga för viss elegans i orm­gropen.

Men det var inte förrän jag läste mig till vad som faktiskt ingick i priset som jag till fullo såg ­arrangemanget framför mig. För sjuhundra kronor fick deltagarna alltså inte bara en rad nya sexpartners, en välkomstdrink samt en burlesqueshow. I priset ingick också en buffé.

Själva sexet lämnade mig likgiltig.

Däremot hade jag gärna betalat sjuhundra kronor bara för att få stå vid buffén hela kvällen.

Tänk att hamna bredvid en ny­knullad boråsare som står och kladdar med kycklingspetten och mimosasalladen.
Jag försökte föreställa mig samtalen i kön till kantinerna. Småpratade man om potatis­gratängen? Börsen? Var man tvungen att höja rösten en smula för att ­höras mellan stönandena?

Hade arrangörerna rentav ställt dit några hemlagade specialiteter för att göra det hela lite mer personligt? Hade någon lagat fyra skålar tysk potatissallad efter mormors recept? Någon annan sin berömda kladdkaka? Vegetariska alternativ?

Jag kom att tänka på en berättelse från min frus familj, ett knyt­kalas på midsommar dit en vän ombetts att laga ”grönsallad” för fyrtio personer men hört fel och i stället kommit med fem kilo ”bönsallad”. Ett dylikt misstag skulle utan tvekan ha kunnat sprida olust ­mellan luftmadrasserna.

För att inte tala om hur bufféns inneboende problematik - även kallat ”överflödets förbannelse” - också riskerade att sprida sig till sexpartyts mer centrala aktiviteter. Frosseriäcklet och besvikelsen som så lätt uppstår när man ätit för mycket. Ett antiklimax som jag föreställer mig att både bufféer och swingerspartyn riskerar att ha gemensamt.
Men i stort tänker jag att buffén i Norrköping måste ha varit en unik händelse. Kanske rentav värd att skrivas romaner om. Eller pjäser, operetter, novellfilmer. Allt till ljudet av stönande smackande kroppar och kycklingspett och småprat om köttbullar som kanske kunde varit lite varmare ändå.

”Kön till knullbuffén”. Jag upp­låter härmed titeln till högst­bjudande. Eventuell tvetydighet ingår i priset.

Jätteknäppa diskussioner

Höstens roligaste bok ­heter ”Snille & Smak” och ­består av de allra märkligaste forumtrådarna från Flashback. Bland favoriterna finns trådrubriker som ”Knarkat ned min kompis katt… vad nu?” och ”Var kan jag köpa ett naturtroget kranium?” med tillhörande diskussioner och kommentarer av författarna Kringlan Svensson och Valle Westesson.

Jätterörande bloggläsning

För den som händelsevis vill gråta en smula rekommenderas inlägget ”Heja Frans” på tidningen Offsides blogg ”De tre redaktörerna”.

Följ ämnen i artikeln