Svenskt smågodis – stort i New York
Påsklovet i New York går i svenskhetens tecken. Vart vi än går under en dryg vecka hör, ser och möter vi andra svenskar.
En promenad på The Highline känns stundtals som att ströva nerför Avenyn eller genom Kungsträdgården.
Man är bland landsmän, lätt identifierade i sina fyndade designerkläder från Century 21. Man nickar igenkännande.
Närmast komiskt blir det efter söndagsgudstjänsten i Harlem när vi samlas för gospelbrunch på Marcus Samuelssons soulfoodställe Red Rooster.
Här möts till lika delar svarta och vita, den extremt välklädda lokalpubliken och vi nyfikna nordbor som stolt pekar på Zlatantröjan som hänger insmugen bland jazzartefakter och gamla svartvita bilder.
Och det är nog mest vi som väljer Gretas köttbullar från menyn.
Men det är inte bara som turister svenskarna tar plats i New York.
Förr utvandrade svenskar till USA drivna av drömmen om ett nytt liv bortom svält och armod. Dagens motsvarighet till Karl-Oskar och Kristina är urbana entreprenörer som söker sig till New York – eller blir upptäckta, som folk inom reklam, musik, konst och krog.
En egen kategori är gottegrisarna som slår sig fram med svenska flaggan i topp.
Så har till exempel Fika vuxit till en liten kedja med tre blågula kaffebarer, samtidigt som Gevalia storsatsar på den amerikanska marknaden med omdesignade förpackningar och reklamfilm med begreppet ”fika”.
Williamsburg i Brooklyn sägs vara New York-svenskarnas Södermalm, med den rätta bohemiska profilen. Därför borde vi kanske inte blivit häpna över huset på Bedford Avenue med den blågula flaggan och skylten Konditori.
Medan kidsen antar utmaningen att rabbla tio Abbalåtar i utbyte mot en kopp kaffe står jag kvar ute i solen och njuter – både av att vara i favoritstaden och av de svenska äventyrarnas framgångar.
Det visar sig nämligen att även Konditori består av inte mindre än fyra ställen i New York.
Dagen därpå snubblar vi över ännu ett svenskt fenomen i butiksform, nämligen lilla Sockerbit på Christopher Street.
Här säljs en produkt som alla amerikaner älskar, i en form som framstår som nyskapande och genialisk. Det handlar givetvis om lösgodis. 140 olika sorter som är vardagsmat här hemma men exotiskt och spännande i New York.
Vilka svenska självklarheter som står näst på tur att lanseras i New York vet jag inte.
Det kan bli Kalles Kaviar, halv special eller Göteborgs Rapé.
Klart är i alla fall att den svenska invasionen bara har börjat.
Spänn bågen
Glöm vanliga skjutvapen och det där löjliga sättet att hålla pistolen på sned som Hollywood har sysslat med i snart tjugo år. Från och med nu är det pilbågar och armborst som gäller. ”Hungerspelen” går i bräschen, och snart följer ”Brave” med Pixars första kvinnliga hjältinna som skjuter båge som värsta Ted Nugent. I år ska det vara en pil i pannan.
Brucefeber
Springsteen i Madison Square Garden. Till slut lyckades vi få tag i två biljetter och stod där i ett lyckligt rus, father and son. Jag skrek och skrålade som vanligt men var ändå bara en droppe i havet när hemmapubliken tog i för full hals i ”Born to run” och ”Badlands”. Årets upplaga är den starkaste på minst ett decennium. Det blir mayhem på Ullevi, mayhem blir det.