Förakta inte feminism
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-19
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Feminism är så uttjatat, det är mest en massa bittra kärringar som vill ta över världen, förklarade en ung kvinna för en tid sedan. Gäsp, suck, stön. Vad ska man säga? Märkligt är det att ett ord som egentligen bara betyder jämlikhet kan bli så förvridet och missförstått. Att vara feminism är att vilja ha samma rättigheter och skyldigheter som män. Finns det någon som på fullt allvar tycker att kvinnor är sämre värda och därmed bara förtjänar 80 procent av lönen? Nehej. Trodde väl inte det.
Att inte vilja vara feminist är dessutom att kasta bort en lång tradition av rättigheter som vi först nu i modern tid återerövrat. Dags för en historielektion:
I begynnelsen, under stenåldern, jagade människor och samlade mat. Kön var ganska ointressant, den som var bäst på något gjorde det också. Under 30 000 år dyrkades modergudinnan och var då världsreligion. En enda manlig gud är med andra ord ett modernt påfund.
Under bronsåldern (1800-500 f kr) började mark brytas och odlas, människor blev bofasta, byggde hus och gravhögar. Kvinnorna hade det förmodligen väldigt bra under denna tid, deras medellängd var 164 centimeter, sedan sjönk den och vi blev inte lika långa förrän nu, i modern tid. Kvinnorna kanske höll sig på gården men inget säger att deras status var lägre än mannens. I själva verket var deras status kanske till och med högre. Varför skulle kroppsarbete vara coolt? Under järnåldern kunde kvinnor bli prästinnor, krigare och läkare. De skulle vara självständiga och dugliga och det fanns både gudinnor och gudar att tillbe. Männen rådfrågade dem i allt. Ingen bråkade med en prästinna. Men om detta berättas sällan någonting. Historien skrivs av segrarna och eftersom vi lever i ett patriarkat så handlar historien om män. Men nu har Catarina Ingelman-Sundbergs nya bok "Forntida kvinnor" kommit ut. Äntligen en redovisning av hälften av befolkningens bakgrund och den handlar inte om knyppling och underkuvade kvinnor utan också om sex, våld och psykotiska gudinnor.
Men med kristendomen gick det utför. Kvinnorna underställdes mannen och på 1200-1300 talet förvandlades de till en svag, kysk och bräcklig varelse som blev tillbedd av riddarna. Det är som Catarina Ingelman-Sundberg skriver: "Fortfarande är det så att hednakvinnan i Skandinavien hade det bättre än många kvinnor i världen har det i dag. Kvinnohistoria är inte bara tal om utveckling och framsteg. Förödande fort kan de rättigheter kvinnor skaffat sig gå förlorade. Det hände i Grekland för drygt 2000 år sedan, i Norden för 1000 år sedan och för några år sedan i Afghanistan." Så förakta inte feminism. Många har offrat så mycket för att återta våra rättigheter. Och det går snabbt att förlora allt.