Sexualmoralismen kanske kan bli Trumps fall
Utifall någon befann sig i koma förra veckan: Den amerikanska valrörelsen skakas av ett videoklipp från 2005 där Donald Trump, filmad i smyg, skryter om hur han försökt lägra en kvinna, hur han tvångsmässigt hånglar upp andra och får ta dem mellan benen, eftersom han är känd. Allt illustrerat med explicita könsord från huvudpersonen själv.
Det fick en drös amerikanska republikaner att ta avstånd från sin presidentkandidat och jag kan inte låta bli att fråga mig varför just nu?
Klippet är mer än något en autentisk bekräftelse av Trumps publika persona; lika delar smaklöst, hänsynslöst och logiskt för ett manligt ego som vägrar kännas vid några gränser utom den mot Mexiko.
Donald Trump har under hela sitt yrkesliv öppet och aggressivt objektifierat kvinnor i offentligheten.
En tidigare Miss Universum var ”överviktig”, Hillary Clintons supportrar är ”osexiga” och hans egen dotter Ivanka ”har en fantastisk kropp”, allt enligt pappa Trump själv. The Donald har aldrig hycklat på den här punkten, det är ett av hans främsta politiska vapen.
Hans självutnämnda virilitet är ett annat. När det skämtats om att hans skyskrapor på Manhattan speglar ett behov att kompensera egna anatomiska tillkortakommanden har Trump försäkrat att han inte ”har några problem där, tvärtom!”. Ta tio sekunder och föreställ dig Stefan Löfven göra samma utfästelser. Eller låt bli.
Att trampa över ofta och mycket är mer politiskt gångbart än att försöka hålla sig inom anständighetens gränser och någon gång kliva fel. Donald Trump opererar på samma premisser som Silvio Berlusconi; han är en endimensionell och underhållande karikatyr på mansbilden i den egna kulturen.
Trump är ”too much”, det är nästan alla eniga om, men han signalerar något nytt och samtidigt bekant i en värld där alla med makt ändå är korrupta. Och oavsett ligger beteendet i linje med idén om den vite mannens framgångssaga på den hyperkapitalistiska kontinent som är USA. Han finns i kultfilmer, romaner och kritikerrosade tv-serier. Wall Street-vargen som bygger sitt imperium till rytmen av snabba ligg och en lina kokain som enda förspel. Mannen som skapar sina egna regler och tar det han vill ha utan ånger.
Snabba pengar, kåta karlar, lätta brudar. Inget nytt i den formeln. Så vad skiljer egentligen Trumps senaste snedsteg från de tidigare? Har USA:s konservativa drabbats av en plötslig feministisk frälsning? Tillåt mig tvivla djupt.
Men i alla samhällen finns moraliska system som reglerar även alfahannens framfart. Hos Trumps kärnväljare utgörs de av kärnfamiljevärderingar och en handfull vulgära signalord som brukar censureras med ”biiip” på amerikansk tv. Donald Trump begick våld på samtliga områden i videon som filmades då hans fru Melania väntade parets gemensamma barn.
Glöm attackerna på minoritetsgrupper, muren mot Mexiko och löftet om att riva upp klimatavtalet. Om Donald Trump faller på mållinjen är det ironiskt nog på grund av den mest omhuldande amerikanska ideologin av alla, den han hela tiden verkat stå över: Sexualmoralismen.
Åh, USA, jag älskar när man känner igen dig mitt i den stundande apokalypsen.
”Förloraren” kan bli president ändå – vi förklarar USA:s valsystem