Vi går mot mörkare tider
Framtiden ser dyster ut. Tillväxten och exporten avtar och räntorna går upp.
Men trots det ökar inte arbetslösheten, enligt finansminister Magdalena Anderssons prognoser.
Magdalena Andersson (S) rivstartade arbetsveckan med att presentera regeringens vårbudget för de kommande tre åren och en tilläggsbudget för innevarande år.
Där presenteras inte bara olika budgetposter utan också en rad prognoser om den ekonomiska framtiden. Den ser dyster ut, enligt finansministern och hennes tjänstemän.
Den ekonomiska tillväxten, ökningen av bruttonationalprodukten, BNP, avtar. Från 2,8 procent i år till 1,8 procent 2021.
Den för Sverige livsviktiga ökningen av exporten avtar också. I år väntas den öka med hela 4,9 procent för att om tre år öka med 3,4 procent.
Riksbankens reporänta, som har stor betydelse för hela ränteläget, ligger i år på minus 0,5 procent. Men siarna på finansdepartementet tror att den redan nästa år blir noll och 2021 tror de på 1,2 procent. Värt att tänka på för den som har stora lån.
Men trots det tror experterna inte att arbetslösheten kommer att öka eller sysselsättningen att minska. Det är goda nyheter.
I genomsnitt väntas 6,2 procent av arbetskraften att gå utan jobb i år. Om tre år ligger arbetslösheten kvar på ungefär samma nivå, 6,1 procent.
Även sysselsättningen ligger i stort sett stilla trots att ekonomin slutar gå på högvarv. 68,4 procent av alla mellan 15 och 74 år förväntas jobba i år. 2021 tror man att siffran ökat till 68,6 procent.
Under förra året var sysselsättningsgraden 81,8 procent åldersgrupperna 20 till och med 64 år. Det är den högsta siffran sedan 1991 och den högsta som EU:s statistikorgan Eurostat hittills uppmätt i något medlemsland.
På lång sikt är det mycket bra. Men på kort sikt innebär ett högt arbetskraftsdeltagande högre arbetslöshet. Det beror på att det tar tid mellan att en person säger att den vill jobba till att den får ett arbete.
Sverige växer så det knakar. Redan om åtta år väntas befolkningen ha ökat till elva miljoner jämfört med drygt tio i dag.
Det gynnar Sverige på sikt, stigande befolkning betyder att ekonomin också växer. Men det har också en baksida, behovet av välfärdstjänster ökar. Det kommer att behövas mer äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg och andra skattebetalda tjänster.
Behovet ökar extra mycket eftersom de grupper som växer mest är gamla och unga. Under åren fram till 2030 kommer den arbetande delen av befolkningen, mellan 20 och 64 år, öka med åtta procent. Men de som är 75 år eller äldre ökar 46 procent under samma period. Och de som är yngre än 20 blir 17 procent fler.
En person under 20 år kostar kommunen dubbelt så mycket som en i arbetsför ålder. En 75-plussare kostar ännu mer än barn- och ungdomar.
Efter valåret 2018 går vi alltså mot en mörkare framtid. Men det kommer säkert att reda sig på ett eller annat sätt.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.