Ryggradslös tävling om sänkt bensinpris
Så kommer klimatmålen aldrig att nås
Kapplöpningen om att sänka bensinskatten mest är pinsam.
Så kommer klimatmålen om minskade utsläpp inte att nås.
Så framstår svenska politiker som ryggradslösa. Viljesvaga.
Kriget i Ukraina är en djup och allvarlig kris. Men den berör i huvudsak vår del av världen.
Klimatkrisen är en tickande global katastrof. Världens länder kom 2015 i Paris överens om att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.
Men det målet kommer inte att uppnås om världens politiker beter sig som de svenska. Då kommer inte heller det mindre ambitiösa tvågradersmålet att nås. Då kommer naturkatastroferna ännu oftare än i dag med hetta, bränder, översvämningar och stormar.
Först krisen, och sedan kriget, i Ukraina har lett till kraftigt höjda priser på bland annat fossilt bränsle (läs: bensin och diesel).
Rent teoretiskt skulle man kunna tänka sig att man låter hushållen bära kostnaderna för en exceptionell situation. Eller gå in med ekonomiska stöd till de grupper som har sämst köpkraft. Som regeringen vill göra med höjt bostadsbidrag för barnfamiljer.
Men det är inte den huvudsakliga inriktningen på regeringens stödåtgärder. De gör det billigare att köra bil. Trafiken är den största och mest omfattande källan till utsläpp av växthusgaser.
I veckan presenterade finansminister Mikael Damberg ett paket som borde fått klimatväktarna att skälla som bandhundar. Det kanske de gjorde men det hördes inte i krigsmullret.
- Till ett redan fattat beslut om att sänka bensin- och dieselskatten med 50 öre litern den 1 maj läggs ytterligare en sänkning på 1:30. Den gäller dock bara i fem månader.
- Alla som äger en privatbil får en tusenlapp av staten. Boende i landsbygd kan få ytterligare en femhundring.
- Inblandningen av biobränslen i bensin och diesel, som syftar till att göra bränslet grönare, tar en paus från och med nästa år. Hela tidtabellen med att öka inblandningen ses över.
- Den årliga uppräkningen av skatterna på bensin och diesel genomförs inte heller 2023. Det blir tredje året i rad som den skjuts på framtiden.
Samtliga dessa åtgärder leder till följande: Mer bilkörning än som annars hade varit fallet. Och med mindre gröna drivmedel.
Om det bara var regeringen som ställde klimatet åt sidan vore problemet inte så stort. Men det är det inte.
Delar av oppositionen, bland andra Moderaterna och Vänsterpartiet vill sänka bensin- och dieselpriset betydligt mer än regeringen. Med fyra respektive fem kronor under ett halvår. Beslut togs i riksdagens finansutskott i veckan.
Men av allt att döma kommer det inte att gå att genomföra. EU:s bestämmelser om minimiskatter på området följs inte.
”Klockan tickar. Klarar världen inte klimatkrisen så blir konsekvenserna oöverskådliga. Ambitionerna måste höjas, pulsen måste upp, världen måste lyckas”, sade statsminister Magdalena Andersson i sin regeringsförklaring den 30 november.
Gäller inte det längre?
Hon har också pekat ut klimatet som en av regeringens tre högst prioriterade frågor. Är det, drygt hundra dagar senare, fortfarande så?
Jag har stor respekt för att kriget i Ukraina sätter den politiska ledningen på svåra prov. Däremot har jag inte det för politiker som säger att en fråga är topprioriterad men som i handling visar att så inte är fallet.
Om världen ska lyckas nå 1,5-gradersmålet måste de vara beslutsamma. Inte darra på manschetten.
Annars kommer det definitivt att misslyckas. Liksom chansen att nå det lite mindre omfattande tvågradersmålet.
Men då krävs en rak rygg. Inte en som är lika böjlig som en godisråttas.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.