Det är national- chauvinism av värsta sorten
När svenskar hamnar i trubbel med rättvisan utomlands tenderar vi att döma ut det aktuella landets juridiska system.
Det är nationalchauvinism när den är som värst.
Men den grekiska behandlingen av Anna tycks onekligen vara förfärlig.
När förre överåklagaren Sven-Erik Alhem, numera handelsresande i färgstarka åsikter, i en debattartikel om den svenska kvinnan pratar om en grekisk rättsröta som ger honom ”kalla kårar”, finns det anledning att mana till viss försiktighet.
Svenska debattörer och journalister har en olycklig tradition av att börja tävla om fördömanden av även anständiga länders rättssystem, när en landsman får problem utomlands.
Rapporteringen om Annika Östberg, som sällan eller aldrig innehöll påpekanden om att hon troligen hade dömts till livstids fängelse i Sverige, är det i sammanhanget stora journalistiska bottennappet.
Bilden av Grekland som en bananrepublik, som spreds då Calle Jonsson i början på 2000-talet satt häktad på ön Kos misstänkt för att ha knivskurit en man, är ett annat lågvattenmärke.
Med allt detta sagt, och med reservation för att jag inte har tillgång till hela utredningen, har jag svårt att tro mina ögon då jag läser om Anna.
En svensk kvinna anmäler att hon blivit våldtagen under en resa i Grekland. Hon pekar ut en misstänkt gärningsman och ordnar ett läkarintyg med skador på underlivet som tycks styrka hennes berättelse.
Men utredningen läggs ner. I sitt beslut skriver domstolen dumheter om att skandinaviska kvinnor satt i system att anmäla grekiska män för våldtäkt för att få ut pengar från försäkringsbolag.
En industri som de svenska försäkringsbolagen inte hört talas om, visar en rundringning jag gjorde i går.
Och som om det inte vore nog med allt detta blev Anna plötsligt åtalad för förtal. Hon gick på ett ögonblick från att vara brottsoffer till att bli förövare.
De här turerna är inte helt smickrande för den lokala grekiska domstolen.
Greklands rättsväsende har fått internationell kritik, inte minst för ibland absurt långa häktningstider.
Men vi bör komma ihåg att det inte är svårt att hitta exempel på att svenska domstolar havererar.
Även Sverige har fått anmärkningar för faktumet att människor ibland sitter inlåsta orimligt länge utan att få sin sak prövad.
En talesperson på grekiska ambassaden sa i går – och det var innan Vassilios Bakalis bisarra mejl blev känt – att uppmärksamheten kring fallet rapporterats till Aten där myndigheterna börjat sätta sig in i det.
Det är inte omöjligt att den här egendomliga processen tar en ny vändning.